Prov: Kvinnlig rösträtt i Sverige
Årskurs: 9
Ämne: Historia
Tema: Kvinnlig rösträtt – införande av kvinnlig rösträtt i Sverige (1921)
Koppling till styrdokument
Centralt innehåll
Lektionens centrala innehåll omfattar kampen för kvinnlig rösträtt i Sverige och de viktiga händelser som ledde fram till beslutet att införa rösträtt för kvinnor 1921. Eleverna ska också studera de sociala och politiska förändringar som denna reform medförde och analysera betydelsen av kvinnlig rösträtt i en demokrati.
Kunskapskrav
Eleven ska kunna redogöra för centrala händelser och processer relaterade till införandet av kvinnlig rösträtt i Sverige samt diskutera dess inverkan på det svenska samhället och politiken.
Prov
Faktafrågor
1. Vilket år infördes rösträtt för kvinnor i Sverige?
- A) 1900
- B) 1918
- C) 1921
- D) 1923
2. Vem var en känd förespråkare för kvinnlig rösträtt?
- A) Olof Palme
- B) Elin Wägner
- C) Greta Garbo
- D) Karen Blixen
3. Vad var ett argument emot kvinnlig rösträtt?
- A) Kvinnor är för smarta
- B) Traditionella synsätt om kvinnors roller
- C) Rädslan för krig
- D) Ekonomiska skäl
4. Vad innebar kampen för kvinnlig rösträtt för kvinnor i Sverige?
- A) Mer arbete
- B) Rätt att rösta
- C) Bättre löner
- D) Makt i samhället
5. Vilket år satts kvinnliga rösträttsfrågan på den politiska agendan i Sverige?
- A) 1903
- B) 1909
- C) 1915
- D) 1920
6. Vilken organisation kämpade för kvinnlig rösträtt?
- A) Röda Korset
- B) Föreningen för kvinnans politiska rösträtt
- C) Moderaterna
- D) Socialdemokraterna
7. Vad påverkas av kvinnlig rösträtt i en demokrati?
- A) Tryggheten
- B) Ekonomin
- C) Jämställdhet
- D) Religionen
8. När hölls det första allmänna valet med kvinnlig rösträtt i Sverige?
- A) 1921
- B) 1930
- C) 1944
- D) 1950
9. Vad handlade den politiska processen bakom kvinnlig rösträtt om?
- A) Ekonomiska reformer
- B) Lagar och beslut
- C) Skattesystemet
- D) Utrikespolitik
10. Vilka förändringar skedde i samhället efter införandet av kvinnlig rösträtt?
- A) Skillnader i utbildning
- B) Ökad politisk representation
- C) Färre jobb för kvinnor
- D) Förändrade familjeroller
11. Vilken var en av de viktigaste effekterna av kvinnlig rösträtt?
- A) Stärkt demokrati
- B) Fler kvinnor på arbetsmarknaden
- C) Bättre utbildning för kvinnor
- D) Ökad barnomsorg
12. Hur uttrykte kvinnor sitt engagemang för rösträtt?
- A) Med tystnad
- B) Genom demonstrationer och debatter
- C) Genom att stanna hemma
- D) Genom att stödja männen
13. Vilka var de största motståndarna till kvinnlig rösträtt?
- A) Traditionella konservativa grupper
- B) Liberala partier
- C) Fackföreningar
- D) Socialister
14. Varför var 1921 ett viktigt år i Sveriges historia?
- A) Staten fick mer makt
- B) Kvinnlig rösträtt infördes
- C) Det var ett ekonomiskt krisår
- D) Första världskriget slutade
15. Hur påverkar kvinnlig rösträtt dagens feministiska rörelser?
- A) Ingen påverkan
- B) Grunden för dagens arbete för jämställdhet
- C) Färre rättigheter
- D) Ingen skillnad
Resonerande frågor
1. Diskutera de viktigaste sociala och politiska faktorerna som bidrog till införandet av kvinnlig rösträtt i Sverige. Denna fråga uppmuntrar elever att tänka kritiskt på samhällets utveckling.
2. Hur kan vi förstå motståndet mot kvinnlig rösträtt i ljuset av dagens jämställdhetsdebatt? Här ges elever möjlighet att analysera nutida likheter.
3. Vilka var de långsiktiga konsekvenserna av att införa kvinnlig rösträtt för det svenska samhället? Eleverna kan visa djupgående kunskap om historiska förändringar.
4. Jämför kampen för kvinnlig rösträtt med andra sociala rättighetsrörelser. Genom att göra jämförelser kan eleverna visa på korskopplingar i historia.
5. Reflektera över rollen av prominent kvinnor i rörelsen och hur deras insatser togs emot. Denna fråga ger möjlighet att diskutera betydelsefulla individer.
6. Hur skiljde sig argumenten för kvinnlig rösträtt mellan olika samhällsgrupper? Eleverna får möjlighet att analysera olika perspektiv.
7. Vad säger kampen för kvinnlig rösträtt oss om dagens feministiska rörelser? Eleverna kan reflektera över historiska och nutida paralleller.
8. Hur kan kampen för kvinnlig rösträtt inspirera nuvarande och framtida generationer? Här kan eleverna besvara betydelsen av aktivism.
Bedömning
Provet kan bedömas med totalt 30 poäng. Faktafrågorna ger 1 poäng vardera, vilket ger maximalt 15 poäng. De resonerande frågorna ger 3 poäng vardera.
För betyg E krävs minst 8 poäng, för betyg C krävs 12 poäng (minst 3 poäng från resonerande frågor), och för betyg A krävs 18 poäng (minst 5 poäng från resonerande frågor).