Provkonstruktion

Årskurs: 2023

Ämne: Kultur

Tema: Matvanor

Syfte

Syftet med detta prov är att bedöma elevernas kunskaper och förståelse av populära glassmaker och deras kulturella betydelse, samt att utveckla analytiska färdigheter kopplat till matvanor och traditioner i olika samhällen.

Koppling till styrdokument

Centralt innehåll

Enligt läroplanen omfattar det centrala innehållet för ämnet kultur: “Matvanor, traditioner och högtider i olika sammanhang”.

Betygskriterier

För betyg E: Eleven kan med viss säkerhet kommentera och återge grundläggande delar av innehållet i givna texter, samt visa grundläggande kunskaper om matvanor och traditioner.

Prov

Faktafrågor

1. Vilken är den mest populära glassmaken i Solna?
A) Choklad
B) Vanilj
C) Jordgubb
D) Hallon

2. Varför är hallon en uppskattad glassmak?
A) Den innehåller mycket socker
B) Den är billig
C) Den har en stark smak
D) Den är frisk och har naturlig sötma

3. I vilken genre faller glassmakens popularitet?
A) Geografi
B) Ekonomi
C) Kultur
D) Kulturell tradition

4. Vad kan man lära sig av att veta vilken glassmak som är populär i ett område?
A) Att förbättra försäljningen
B) Att gå till glassaffären
C) Att förstå externa smaker
D) Att förstå kulturella och sociala trender

5. Var i Sverige ligger Solna?
A) I söder
B) I norr
C) I väster
D) I Stockholm

6. Vilken typ av frukt är hallon?
A) Citrusfrukt
B) Stenfrukt
C) Bär
D) Bär

7. Vad är en viktig aspekt av glassmakar i olika kulturer?
A) Smakvariationer
B) Tillverkningskostnader
C) Produktionssätt
D) Traditioner och högtider

8. Hur kan popularitet av glassmakar förändras över tid?
A) Genom förändringar i råvarupriser
B) Genom väderförändringar
C) Genom nya recept
D) Genom kulturella influenser

9. Vad kallas den typ av mat som ofta diskuteras i samband med traditioner?
A) Vardagsmat
B) Festmat
C) Barnmat
D) Traditionell mat

10. Vad är en relevant fråga att ställa om olika kulturers matvanor?
A) Vad är dyrast?
B) Vem lagar mest mat?
C) Vad är hälsosammast?
D) Vilka traditioner finns det?

11. Vilken annan smak skulle kunna vara populär i Sverige?
A) Vanilj
B) Svamp
C) Grönsaker
D) Choklad

12. Vad innebär det att förstå en kulturs matvanor?
A) Att äta samma mat
B) Att köpa mat i affären
C) Att vara medveten om dess traditioner
D) Att respektera olika mattraditioner

13. För vilken typ av evenemang kan glass vara en populär smak?
A) Bryllop
B) Camping
C) Seminarier
D) Fester

14. Hur kan man beskriva de som föredrar hallonsmak?
A) De har inget liv
B) De är många
C) De är konstiga
D) De har en speciell smakpreferens

15. Vilken typ av artiklar kan undersöka glassmaker kulturellt?
A) Reseböcker
B) Matlagningstidningar
C) Naturböcker
D) Kulturartiklar

Resonerande frågor

1. Diskutera varför hallon kan vara en bättre glassmak än jordgubb i vissa kulturer.
Detta ger eleverna möjlighet att visa sin analysförmåga och förståelse för kulturella skillnader i smakpreferenser.

2. Reflektera över hur lokala ingredienser påverkar smaken på glass.
Denna fråga hjälper eleverna att kritiskt tänka på betydelsen av råvaror i olika regioner.

3. Resonera kring hur matvanor speglar en kulturs värderingar.
Eleverna kan här visa djup förståelse för sambandet mellan mat och identitet.

4. Diskutera traditioners roll i att forma matvanor över tid.
Detta ger utrymme för eleverna att resonera kring förändring och kontinuitet i kulturella traditioner.

5. Reflektera över hur globalisering påverkar lokala smaker och preferenser.
Elever kan här ge exempel och dra paralleller mellan sin egen kulturs utveckling och globala trender.

6. Analysera fördelar och nackdelar med att anpassa traditionella smaker för moderna konsumenter.
Denna fråga finns till för att uppmuntra djupgående och kritisk diskussion.

7. Hur kan traditioner kring glasskonsumtion skilja sig i olika delar av världen?
Eleverna får möjlighet att undersöka och formulera sina tankar kring kulturella skillnader.

8. Resonera om hur glass kan förena eller separera kulturer i världens olika delar.
Här får eleverna utforska komplexa kulturella relationer och reflektera över sin egen förståelse av mångfald.

Bedömning

Provet betygsätts med totalt 30 poäng.
Faktafrågorna ger 1 poäng vardera, vilket ger 15 poäng totalt.
De resonerande frågorna ger 3 poäng vardera, vilket ger 24 poäng totalt.
För betyg E krävs minst 8 poäng sammanlagt.
För betyg C krävs minst 12 poäng (med minimi av 3 från resonerande frågor).
För betyg A krävs minst 18 poäng (med minimi av 5 från resonerande frågor).