Eleven kan redogöra för och analysera centrala förändringar i den internationella politiken efter kalla kriget. Eleven kan också föra resonemang kring hur dessa förändringar har påverkat samhälle, ekonomi och politik i olika delar av världen.

Lärarledda instruktioner

Introduktion till den nya världsordningen (10 min)

• Definiera vad som menas med den “nya världsordningen” efter kalla kriget.
• Diskutera hur den globala maktbalansen förändrades och framträdande aktörer som USA, EU, och Kina.
• Använd en världskarta för att illustrera förändringar i maktstrukturer.

Framväxten av nya maktcentra (15 min)

• Utforska Kinas roll som en växande supermakt och dess ekonomiska och politiska strategi.
• Diskutera hur BRICS-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) påverkar den globala politiken.
• Analysera hur dessa länder utmanar den traditionella maktbalansen som dominerades av västerländska länder.

Globala utmaningar och hot (15 min)

• Identifiera nya globala hot som terrorism, klimatförändringar, och cyberkrigföring.
• Diskutera hur dessa utmaningar påverkar internationella relationer och säkerhetspolitik.
• Ge exempel på internationella avtal och samarbeten som har skapats för att möta dessa utmaningar.

Klimatfrågan och dess betydelse (5 min)

• Introducera klimatförändringarna som en central fråga i den nya världsordningen.
• Diskutera internationella insatser och avtal såsom Parisavtalet och deras betydelse för globala relationer.
• Analysera hur klimatförändringar påverkar ekonomisk och social stabilitet i olika regioner.

Sammanfattning och diskussion (5 min)

• Sammanfatta lektionens centrala teman.
• Öppna för frågor och diskussion kring hur den nya världsordningen påverkar dagens samhälle och framtiden.

Aktivitet

Eleverna delas in i grupper och tilldelas olika länder eller regioner (exempelvis USA, Kina, EU, Mellanöstern) att undersöka. De ska förbereda en kort presentation (5 minuter) som fokuserar på regionens roll i den nya världsordningen, dess utmaningar och framtidsutsikter. Beräknad tidsåtgång: 20 minuter.

Exit-ticket

• Vad kännetecknar den nya världsordningen efter kalla kriget? Svar: En multipolär värld med flera starka aktörer och nya globala hot.
• Hur har Kinas roll förändrats i den globala politiken? Svar: Kina har blivit en ekonomisk och politisk makt som utmanar USA:s dominans.
• Vilka nya utmaningar står den internationella politiken inför? Svar: Terrorism, klimatförändringar, och cyberhot.
• Vad är syftet med internationella avtal som Parisavtalet? Svar: Att samordna insatser för att bekämpa klimatförändringar bland länder.
• Hur kan den nya världsordningen påverka framtiden? Svar: Genom att skapa nya allianser och konflikter beroende på hur maktbalansen förändras och hur länder hanterar globala utmaningar.

Hemläxa

Skriv en uppsats på 900 ord där ni analyserar en specifik aspekt av den nya världsordningen, till exempel Kinas ekonomiska strategi, BRICS-ländernas inflytande eller påverkan av internationella samarbeten kring klimatfrågor.

Fördjupningsuppgift

Eleverna ska välja en ny global utmaning (exempelvis cyberkrigföring eller klimatförändringar) och skriva en omfattande uppsats på 3000 ord som analyserar dess orsaker, konsekvenser, och strategier för att hantera den. Uppsatsen ska också inkludera en kritisk analys av internationella och nationella reaktioner på dessa utmaningar.

Förslag för nästa lektion

Temat: Flerpartisystem och demokratins utmaningar.
I nästa lektion kan vi fokusera på flertalet länders politiska system, med särskilt fokus på hur flerpartisystem fungerar och vilka utmaningar demokratin står inför i den moderna världen. Detta kan innefatta diskussioner om populism, demokratiska tillbakagångar och medborgares deltagande.

Förberedelser

• Förbereda material och källor rörande den nya världsordningen och aktuella globala utmaningar.
• Samla exempel på länder och regioner som kan användas i aktivitet och diskussioner.
• Organisera presentationsstöd för gruppexpeditioner och uppsatser.