Lektionsplanering

Årskurs: Gymnasiet
Ämne: Medier, samhälle och kommunikation 1
Tema: Kritisk granskning av medier

Koppling till styrdokument

Kursen ska behandla vikten av källkritik och hur information presenteras av olika medier. Eleverna ska lära sig att identifiera bias och propaganda samt förstå mediernas roll i att informera och påverka opinionen. Diskussioner kring fakta och åsikter är centrala för att stärka elevernas kritiska förmåga.

Kunskapskrav

Eleven ska kunna identifiera, analysera och diskutera mediernas roll som informationskällor och beskriva hur man gör en kritisk granskning av dessa medier.

Lärarledda instruktioner

Introduktion till källkritik (10 min)

• Förklara vad källkritik innebär och varför det är viktigt i dagens medielandskap.
• Presentera de fyra huvudfrågorna inom källkritik: Vem? Vad? När? Varför?
• Diskutera kort om hur sociala medier förändrar informationsspridning.

Genomgång av exempel på bias och propaganda (15 min)

• Visa exempel på artiklar eller medieklipp som innehåller olika typer av bias.
• Diskutera hur dessa kan påverka människors åsikter och uppfattning om verkligheten.
• Gå igenom skillnaderna mellan fakta och åsikter.

Praktisk övning: Källkritisk granskning (15 min)

• Dela ut exempel på nyhetsartiklar till eleverna i grupper.
• Låt grupperna identifiera potentiella bias och diskutera hur de skulle granska artikeln utifrån källkritiska frågeställningar.
• Sammanfatta resultaten i klassrummet.

Reflektion kring mediernas ansvar (10 min)

• Diskutera hur medier har ett ansvar för att presentera korrekt information.
• Fråga eleverna om de tycker att medierna idag lever upp till detta ansvar och varför/varför inte.
• Sammanfatta viktiga insikter och diskussioner från lektionen.

Aktivitet

Eleverna ska i par skapa en källkritisk analys av en aktuell nyhetsartikel som de väljer själva. Analysen ska inkludera identifiering av bias och reflektion över artikeln som informationskälla.

Beräknad tidsåtgång: 35 minuter

Exit-ticket

• Vad är källkritik? Svar: En metod för att bedöma informationens trovärdighet och relevans.
• Vilka frågor ställer man vid källkritik? Svar: Vem har skrivit? Vad handlar det om? När publicerades det? Varför publicerades det?
• Vad menas med bias? Svar: En slags partiskhet eller snedvridning i framställning av information.
• Ge ett exempel på hur propaganda kan se ut. Svar: Medieinnehåll som syftar till att övertyga om en specifik åsikt utan att presentera flera perspektiv.
• Hur kan vi skilja på fakta och åsikter i media? Svar: Fakta stöds av bevis och kan verifieras, medan åsikter är subjektiva och grundar sig på personliga uppfattningar.

Hemläxa

Eleverna ska skriva en kort uppsats (300-500 ord) där de väljer en aktuell nyhet och analyserar den utifrån källkritiska frågor och begrepp såsom bias och propaganda.

Fördjupningsuppgift

Eleverna ska i grupper välja en kontroversiell händelse i nyhetsmedia och göra en djupgående analys av hur informationen presenterats av olika källor. Eleverna ska även diskutera dess påverkan på samhället och opinionen, samt vilka källor som kan anses mest trovärdiga.

Förslag för nästa lektion

“Faktakoll och desinformation”. I nästa lektion kommer vi att koncentrera oss på ämnet faktakoll och hur man kan identifiera desinformation inom medier. Vi kommer att lyfta fram verktyg och metoder för att kontrollera fakta och analysera desinformationens påverkan på samhället. Detta ämne är viktigt för att stärka elevernas förmåga att navigera i ett komplext och ofta vilseledande medielandskap.

Förberedelser

• Samla aktuella nyhetsartiklar som kan användas i övningar.
• Förbereda exempel på bias och propaganda att diskutera.
• Säkerställa tillgång till nätverk för faktakoll-verktyg inför nästa lektion.