“`html

Provkonstruktion

Årskurs: Gymnasiet

Ämne: Historia 2a

Tema: Fred och konfliktlösning i moderna samhällen

Syfte

Syftet med provet är att bedöma elevernas kunskaper och förståelse för metoder och strategier kring konfliktlösning samt fredsbyggande, och hur dessa kan bidra till samhällsstabilitet.

Koppling till styrdokument

Centralt innehåll

Undervisningen ska omfatta metoder och strategier för konfliktlösning, samt hur fredsbyggande insatser kan bidra till stabilitet och utveckling i samhällen som har drabbats av konflikt. Det ska också diskuteras hur olika aktörer, inklusive stater, organisationer och civilsamhället, arbetar för fred.

Kunskapskrav

Eleven kan redogöra för och analysera metoder för konfliktlösning och fredsbyggande, samt diskutera de utmaningar och möjligheter som finns i dessa processer.

Prov

Faktafrågor

1. Vad innebär konfliktlösning?

• A) Att fördjupa konflikten
• B) Processen att hantera och lösa en konflikt på ett fredligt sätt
• C) Att ignorera problemet
• D) Att skapa fler konflikter

2. Vilken metod för konfliktlösning handlar om att en neutral part hjälper till?

• A) Medling
• B) Krig
• C) Diskussion
• D) Protest

3. Hur kan man mäta framgången av en konfliktlösning?

• A) Genom att se om det finns fler konflikter
• B) Genom att se om det finns långvarig fred och stabilitet efter konflikten
• C) Genom att mäta graden av missnöje
• D) Genom att räkna antalet inblandade

4. Vad innebär fredsbyggande?

• A) Åtgärder för att skapa konflikt
• B) Åtgärder som syftar till att skapa stabilitet och förhindra framtida konflikter efter en konflikt
• C) Att dela ut vapen
• D) Att fördriva befolkningen

5. Varför är civilsamhället viktigt i fredsprocesser?

• A) För att minska konflikter
• B) För att öka legitimiteten och hållbarheten i fredsöverenskommelser
• C) För att styra överenskommelser
• D) För att skapa mer konflikter

6. Vilka aktörer är involverade i fredsprocesser?

• A) Stater, organisationer och civilsamhället
• B) Bara stater
• C) Endast organisationer
• D) Ingen aktör

7. Vad är en viktig komponent i framgångsrika fredsbyggande insatser?

• A) Att ignorera den drabbade befolkningen
• B) Att fokusera på kortsiktiga lösningar
• C) Att återuppbygga samhällsstrukturer
• D) Att ensidigt besluta om läggning

8. Vilken typ av konflikter kan påverka metoder för konfliktlösning?

• A) Endast politiska konflikter
• B) Politiska, sociala och etniska konflikter
• C) Ingen typ av konflikt
• D) Endast internationella konflikter

9. Vad innebär diplomati i samband med konfliktlösning?

• A) En metod för att förhandla och lösa konflikter
• B) Att eskalera konflikten
• C) Att involvera militären
• D) Att avbryta samtalen

10. Vad kan medling leda till vid konfliktlösning?

• A) Fler oenigheter
• B) En gemensam förståelse och lösning
• C) En sämre relation
• D) Ingen förändring

11. I vilket skede av konfliktlösning är det möjligt att implementera långsiktiga strategier?

• A) Endast innan konflikten börjar
• B) Efter en konflikt
• C) Under konflikten
• D) Aldrig

12. Hur är föreställningar om fred relaterade till konfliktlösning?

• A) De är inte relaterade
• B) De kan skapa missförstånd
• C) De kan påverka hur man närmar sig konfliktlösning
• D) De är alltid negativa

13. Vilken faktor kan påverka framgången för fredsbyggande insatser?

• A) Stöd från internationella organisationer
• B) Brist på engagemang
• C) Enbart militär närvaro
• D) Ignorera civilsamhället

14. Vad är en metod för snabb konfliktlösning?

• A) Att förlänga förhandlingar
• B) Att hålla en medling
• C) Att öka spänningen
• D) Att skapa förvirring

15. Vilka samhällsfaktorer kan påverka konfliktlösning?

• A) Ekonomiska och sociala förhållanden
• B) Enda utbildningsnivå
• C) Ingen påverkan
• D) Religiös övertygelse

Resonerande frågor

1. Diskutera betydelsen av att involvera civilsamhället i fredsprocesser.

Syftet med frågeställningen är att eleverna ska analysera hur civilsamhället bidrar till hållbara lösningar.

2. Reflektera över de utmaningar som kan uppstå vid fredsbyggande insatser.

Denna fråga ger eleverna möjlighet att redogöra för och diskutera svårigheterna i fredsprocesser.

3. Hur kan olika kulturella perspektiv påverka metoder för konfliktlösning?

Frågan ger eleverna chans att utforska och jämföra olika kulturella synsätt i konfliktlösning.

4. Vilka långsiktiga effekter kan misslyckad konfliktlösning ha på ett samhälle?

Denna fråga ger möjlighet för eleverna att diskutera på djupet hur misslyckande påverkar samhällen.

5. Resonera kring vikten av internationell samverkan i fredsprocesser.

Syftet är att eleverna ska uppvisa förståelse för hur internationellt stöd kan påverka utfallet.

6. Hur kan utbildning spela en roll i konfliktlösning? Ge exempel.

Här får eleverna möjlighet att koppla utbildning till praktiska exempel på konfliktlösning.

7. Beskriv hur erfarenheterna från ett fall kan appliceras i framtida konflikter.

Frågan uppmanar eleverna att tänka kritiskt kring lärdomar och deras tillämpning.

8. Diskutera varför det är viktigt att förstå konfliktens rötter innan man försöker lösa den.

Detta ger eleverna möjlighet att analysera och resonera kring orsaker och effekten av konflikter.

Bedömning

Provet kan bedömas med följande poängsystem:

• Faktafrågor: 1 poäng per korrekt svar, totalt 15 poäng.
• Resonerande frågor: 3 poäng per fråga, totalt 24 poäng.

Krav för betyg:

• E: Minst 8 poäng totalt.
• C: Minst 12 poäng totalt, varav minst 3 poäng från resonerande frågor.
• A: Minst 18 poäng totalt, varav minst 5 poäng från resonerande frågor.

“`