Planering Historia Årskurs 5 – Kalmarunionen med KEPS-modellen
Denna planering i Historia för årskurs 5 fokuserar på temat Kalmarunionen med särskild användning av KEPS-modellen som stöd för att strukturera och fördjupa elevernas historiska förståelse. Planeringen syftar till att utveckla elevernas förmågor att använda historiska begrepp, analysera orsaker och konsekvenser samt att reflektera över historiska källor och berättelser.
Årskurs: 5
Ämne: Historia
Tema: Kalmarunionen med KEPS-modellen
| Block | Tema | Veckor |
|---|---|---|
| 1 | Introduktion till Kalmarunionen och historiska fakta (K-E) | v. 1–2 |
| 2 | Analys och perspektiv med hjälp av KEPS (P-S) | v. 3–4 |
Ämnesblock 1: Introduktion till Kalmarunionen och historiska fakta (K-E)
Det första blocket fokuserar på de grundläggande historiska kunskaperna kring Kalmarunionens uppkomst och de viktiga händelser och aktörer som fanns med. Här används de första bokstäverna i KEPS för att hjälpa eleverna strukturera sin kunskap:
- K – Källa: Vilka källor har vi om Kalmarunionen? (exempelvis texter, kartor)
- E – Event: Vilka viktiga händelser ingick i unionens bildande och historia?
Eleverna lär sig att samla fakta och använda historiska begrepp på ett enkelt och strukturerat sätt. Genom detta skapas en stabil grund för att senare kunna reflektera och analysera mer komplext.
| Centralt innehåll | Betygskriterium E | Betygskriterium C |
|---|---|---|
| Medeltidens indelning och viktiga skeenden i Norden. | Eleven kan på ett enkelt sätt beskriva medeltidens historiska skeenden och använda historiska begrepp. | Eleven kan på ett utvecklat sätt beskriva medeltidens skeenden och använda historiska begrepp. |
v. 1 – Källor och kartor om Kalmarunionen (dag/datum)
- Lektion 1 – Introduktion till Kalmarunionen: Genomgång av vad som hände och när.
- Lektion 2 – Källövning: Arbeta med kartor och historiska texter, vad berättar de?
v. 2 – Viktiga händelser i Kalmarunionens historia (dag/datum)
- Lektion 3 – Tidslinje: Skapa en gemensam tidslinje över Kalmarunionens viktiga milstolpar.
- Lektion 4 – Berättande: Eleverna får återge en händelse i egna ord för att befästa förståelsen.
Ämnesblock 2: Analys och perspektiv med hjälp av KEPS (P-S)
I det andra blocket arbetar eleverna mer analytiskt med perspektiv och sammanhang. Här används de sista bokstäverna i KEPS:
- P – Perspektiv: Vilka olika perspektiv fanns på Kalmarunionen? (t.ex. kungamakt, adel, bönder)
- S – Samhälle: Hur påverkade Kalmarunionen samhället i Norden?
Elevernas förmåga att se på historien från flera synvinklar stärks. De övar också på att se samband mellan historiska skeenden och deras effekter i dåtid och senare.
| Centralt innehåll | Betygskriterium E | Betygskriterium C |
|---|---|---|
| Orsaker till och konsekvenser av viktiga samhällsförändringar. | Eleven kan med viss hjälp resonera kring orsaker och konsekvenser av Kalmarunionen. | Eleven kan på ett utvecklat sätt resonera kring orsaker och konsekvenser av Kalmarunionen. |
v. 3 – Perspektiv på Kalmarunionen (dag/datum)
- Lektion 5 – Gruppdiskussion: Vilka tjänade på och vilka förlorade på unionen? Olika perspektiv presenteras och diskuteras.
- Lektion 6 – Skriftlig uppgift: Skriv en kort text där du beskriver två olika synsätt på Kalmarunionen.
v. 4 – Samhällspåverkan och historiens betydelse (dag/datum)
- Lektion 7 – Film och samtal: Hur påverkades samhällets grupper av Kalmarunionen?
- Lektion 8 – Reflektion: Eleverna skriver eller samtalar om vad Kalmarunionen kan ha betytt för att forma Norden.