Ämne: Idrott och hälsa
Årskurs: Gymnasiet
Reflektion över begreppet hälsa och livsstil
Inledning
Begreppet hälsa är centralt inom ämnet Idrott och hälsa och har en bred betydelse som går långt utöver frånvaro av sjukdom. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) definieras hälsa som "ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom eller skada" (WHO, 1948). Denna definition ger en helhetssyn på hälsa där flera faktorer samverkar. Livsstil, som innefattar våra dagliga vanor och val, är en kritisk komponent som påverkar vår hälsa på både individ- och samhällsnivå. I denna uppsats diskuteras hälsa med tydliga kopplingar till teorier och begrepp inom hälsovetenskap, och en reflektion görs kring hur hälsobegreppet kan problematiseras utifrån socioekonomiska och kulturella faktorer. Avslutningsvis presenteras ett förslag på ett hälsoprojekt för gymnasiet med tydlig koppling till kursplanen.
Hälsa på individ- och samhällsnivå
På individnivå påverkar hälsa människors förutsättningar att känna sig välmående, fungera i vardagen och förebygga sjukdomar. Livsstilsval som kost, fysisk aktivitet och sömn har väl dokumenterad betydelse för det fysiska och psykiska välbefinnandet (Glanz, Rimer & Viswanath, 2008). En hälsosam livsstil kan bidra till ökad livskvalitet och längre livslängd. Samtidigt kan stress, ohälsosamma matvanor och brist på motion leda till negativa hälsoutfall som hjärt-kärlsjukdomar och psykisk ohälsa.
På samhällsnivå påverkar hälsa befolkningens välmående och samhällets kostnader för sjukvård och sociala insatser. Sociala faktorer såsom utbildning, inkomst, boendemiljö och tillgång till friskvårdsresurser fungerar som sociala determinanter för hälsa (Marmot, 2005). Ojämlikheter i dessa faktorer skapar skillnader i hälsa mellan olika grupper, vilket kan leda till sociala orättvisor och folkhälsoproblem. Samhällets ansvar innebär att skapa förutsättningar för individers hälsosamma livsstil genom förebyggande insatser och jämlik tillgång till vård och resurser.
Diskussion av hälsobegreppet med koppling till teorier
Begreppet hälsa kan förstås utifrån flera teoretiska modeller. Den biomedicinska modellen ser hälsa som frånvaro av sjukdom men anses vara för snäv då den inte inkluderar mentala och sociala aspekter (WHO, 1948). Den holistiska hälsomodellen innefattar fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, vilket ger en bredare förståelse.
Hälsobeteende och förändring kan analyseras med Social Cognitive Theory (Bandura, 1986) som betonar självförmåga och sociala influenser på beteenden. Den belyser vikten av individens tro på sin egen kapacitet att göra hälsosamma val, och vikten av stöd från omgivningen.
Vidare är sociala determinanter för hälsa en teori som visar hur faktorer som socioekonomi, kön, etnicitet, kultur och miljö påverkar hälsa i olika grad. Exempelvis kan lågt socioekonomiskt status kombineras med sämre tillgång till friskvårdsresurser, vilket påverkar individens hälsa negativt (Marmot, 2005). Kultur och normer kan forma livsstilsval, vilket gör hälsa till ett komplext begrepp inbäddat i sociala och kulturella sammanhang.
Problematiseringen av hälsobegreppet aktualiseras även i studentens blivande yrkesroll inom idrott och hälsa, där det är viktigt att se individens unika förutsättningar och undvika schablonbilder. Att förstå skillnader kopplade till kön, etnicitet och klass gör att insatser kan anpassas och bli mer effektiva.
Egna reflektioner
Genom att studera hälsa har jag förstått att detta begrepp inte är statiskt utan påverkas av många faktorer i både individens liv och det samhälle vi lever i. Det är lätt att tro att hälsa endast handlar om personliga val, men jag inser nu vikten av att samhällsstrukturer kraftigt påverkar möjligheten till god hälsa. Jag ser det som en utmaning och möjlighet inom mitt framtida yrke att arbeta för att minska hälsoskillnader och skapa stöttande miljöer som främjar hälsa oavsett bakgrund.
Det har också blivit tydligt för mig hur viktigt det är att arbeta med reflektion och medvetenhet kring mina egna hälsovanor och beteenden för att kunna ge goda exempel och stöd till andra. Hälsa är därför både en personlig och kollektiv angelägenhet.
Hälsoprojekt för gymnasiet: "MåBra–projektet"
MåBra–projektet är ett hälsoprojekt utformat för gymnasieelever med syfte att stärka fysisk och psykisk hälsa genom kunskap och aktiv handling. Projektet innehåller följande delar:
- Kartläggning: Eleverna reflekterar över sina egna hälsovanor (kost, sömn, fysisk aktivitet, stress).
- Kunskapspass: Genomgång av hälsoperspektiv, sociala determinanter och hälsobeteendeteorier med koppling till kursplanens centrala innehåll (Gy11).
- Aktiviteter: Skapande av personliga mål för hälsa, planering av fysisk aktivitet och stresshantering.
- Samarbete: Gruppdiskussioner och gemensamt arbete för att lyfta fram barriärer och möjligheter till hälsa i olika livssituationer.
- Uppföljning: Reflektion och utvärdering av måluppfyllelse och hälsoutveckling.
Projektet är tydligt förankrat i kursplanen för Idrott och hälsa (Gy11), som anger att elever ska utveckla kunskap om hälsoperspektiv, livsstilsfaktorer och sociala samband. Dess vetenskapliga grund baseras på aktuell folkhälsforskning om sociala determinanter och beteendeförändring (Folkhälsomyndigheten, 2023; Bandura, 1986).
Referenser
- Bandura, A. (1986). Social foundations of thought and action: A social cognitive theory. Prentice-Hall.
- Folkhälsomyndigheten. (2023). Folkhälsans utveckling i Sverige – Årsrapport 2023.
- Glanz, K., Rimer, B. K., & Viswanath, K. (2008). Health behavior and health education: theory, research, and practice. Jossey-Bass.
- Marmot, M. (2005). Social determinants of health inequalities. The Lancet, 365(9464), 1099–1104.
- Världshälsoorganisationen (WHO). (1948). Preamble to the Constitution of the World Health Organization.