“`html

Provkonstruktion

Årskurs: Gymnasiet
Ämne: Tyska 1
Tema: Frågeord och ja/nej-frågor

Syfte

Syftet med provet är att bedöma elevernas kunskaper i att använda frågeord och forma ja/nej-frågor i det tyska språket. Provets innehåll syftar till att säkerställa att eleverna kan genomföra enkla konversationer där dessa språkliga strukturer är centrala.

Koppling till styrdokument

Centralt innehåll

Denna lektion fokuserar på användningen av frågeord samt hur man formar ja/nej-frågor i tyska. Genom att förstå och kunna använda dessa strukturer kan eleverna aktivt delta i samtal och ställa frågor i olika sammanhang.

Kunskapskrav

Eleven kan använda ett språkligt korrekt och begripligt språk i skriftlig och muntlig kommunikation. Eleven kan använda olika typer av frågor i kommunikationen och visa förståelse för relevanta frågeord.

Prov

Faktafrågor

1. Vad betyder frågeordet “wer”?
A) Vad
B) Var
C) När
D) Vem

2. Hur omformulerar man “Du bist hier” till en ja/nej-fråga?
A) Bist du hier?
B) Du bist hier?
C) Hier bist du?
D) Ist du hier?

3. Vilket av följande är inte ett tyskt frågeord?
A) Was
B) Ja
C) Wo
D) Warum

4. Vilken av dessa är en ja/nej-fråga?
A) Was ist das?
B) Bist du müde?
C) Wo geht’s?
D) Wann kommst du?

5. Vad betyder “wann”?
A) Vad
B) Vem
C) Var
D) När

6. Hur formar man en ja/nej-fråga i tyskan?
A) Genom att ställa verbet före subjektet
B) Genom att ställa frågeord först
C) Genom att använda endast subjektet
D) Genom att börja med ett påstående

7. Vilket av följande är ett exempel på ett ja/nej-svar?
A) Wer bist du?
B) Was machst du?
C) Ja
D) Wo bist du?

8. Vad är syftet med att använda frågeord?
A) Att ställa specifika frågor
B) Att besvara frågor
C) Att göra påståenden
D) Att återberätta historier

9. Vilken fråga skulle använda “warum”?
A) Wo kaufst du?
B) Warum gehst du?
C) Wie alt bist du?
D) Was ist dein Name?

10. Vad är skillnaden mellan ett frågeord och en ja/nej-fråga?
A) Frågeord används för att ställa specifika frågor, medan ja/nej-frågor kan besvaras med ett enkelt ja eller nej.
B) Frågeord är kortare än ja/nej-frågor.
C) Ja/nej-frågor är alltid längre än frågeord.
D) Det finns ingen skillnad.

11. Vilket av följande innebär att användningen av ett frågeord är korrekt?
A) Was machst du?
B) Du bist hier?
C) Ja, ich bin hier.
D) Wo ist das?

12. Vilket är ett exempel på en felaktig ja/nej-fråga?
A) Bist du müde?
B) Hast du Zeit?
C) Was ist dein Lieblingsbuch?
D) Ist du hier?

13. Vilket tyskt frågeord skulle användas för att fråga “Var är du?”?
A) Wo
B) Wer
C) Warum
D) Wann

14. Vad betyder “was”?
A) Vad
B) Vem
C) Var
D) När

15. Vilken struktur är korrekt för att ställa en ja/nej-fråga?
A) Subjekt + Verb + Objekt
B) Verb + Subjekt + Objekt
C) Objekt + Verb + Subjekt
D) Subjekt + Objekt + Verb

Resonerande frågor

1. Diskutera varför frågeord är viktiga i språket.
Syftet är att låta eleverna reflektera över kommunikativ funktion av frågeord.

2. Ge exempel på situationer där ja/nej-frågor skulle vara mer effektiva än öppna frågor.
Detta ger elever möjlighet att tänka kritiskt kring frågornas funktion.

3. Hur kan fraser som innehåller frågeord bidra till djupare konversationer?
Elever uppmanas att reflektera över vad som gör en fråga mer insiktsfull.

4. Beskriv en situation där användning av ja/nej-frågor kan skapa missförstånd.
Detta främjar medvetenhet kring hur frågor kan påverka kommunikationen.

5. Vilka olika sätt kan eleverna använda sina kunskaper om frågeord i praktiken?
Frågan syftar till att få eleverna att tänka på applicering av kunskapen i verkliga situationer.

6. Diskutera sambandet mellan frågeord och kulturella skillnader i kommunikationen.
Elever ges möjlighet att reflektera över hur språk relaterar till kultur.

7. Hur kan eleverna förbättra sin förmåga att ställa relevanta frågor i en dialog?
Denna fråga uppmanar till en diskussion om metoder och strategier.

8. Reflektera över vikten av att förstå både frågeord och ja/nej-strukturer för att kunna föra djupare samtal.
Syftet är att ge eleverna möjlighet att se hela kommunikationen som en viktig aspekt av språket.

Bedömning

Provet kan bedömas med följande poäng: Faktafrågor ger maximalt 15 poäng och resonerande frågor maximalt 8 poäng. För betygsnivå E krävs minst 8 poäng totalt, för betygsnivå C krävs minst 12 poäng (minst 3 poäng från resonerande frågor), och för A krävs 18 poäng totalt (minst 5 poäng från resonerande frågor).

“`