Begreppslista
Kemi är ett fascinerande ämne som hjälper oss att förstå den värld vi lever i genom att studera materia, dess egenskaper och hur den förändras. Genom att känna till viktiga begrepp som rör atomer och molekyler kan eleverna bättre förstå kemiska reaktioner och dessutom hur olika ämnen interagerar med varandra. Att ha en god terminologi inom kemi är avgörande för att kunna delta i diskussioner, genomföra experiment och förstå material i skolböcker. Nedan presenteras en begreppslista anpassad för åk 4-6 inom området Atomer och molekyler.
Atomer
-
Atom
Förklaring: Den minsta enheten av ett grundämne som fortfarande har dess egenskaper.
Exempelmening: En atom är byggstenen i allt runt omkring oss, inklusive vatten och luft. -
Kärna
Förklaring: Den del av atomen som innehåller protoner och neutroner.
Exempelmening: Atomen har en kärna där neutroner och protoner finns samlade. -
Proton
Förklaring: En positivt laddad partikel i atomkärnan.
Exempelmening: Antalet protoner avgör vilket grundämne atomen tillhör. -
Neutron
Förklaring: En neutral partikel i atomkärnan som inte har någon laddning.
Exempelmening: Neutroner bidrar till atomens massa men påverkar inte dess laddning. -
Elektron
Förklaring: En negativt laddad partikel som cirkulerar runt atomkärnan.
Exempelmening: Elektroner rör sig snabbt runt kärnan och är viktiga för kemiska bindningar.
Molekyler
-
Molekyl
Förklaring: En grupp av atomer som är bundna tillsammans.
Exempelmening: Vatten är en molekyl som består av två väteatomer och en syreatom. -
Kemisk bindning
Förklaring: Kraften som håller atomerna samman i en molekyl.
Exempelmening: Kemisk bindning gör att atomer kan förenas för att bilda nya ämnen. -
Reaktion
Förklaring: En process där ämnen förändras och bildar nya ämnen.
Exempelmening: I en kemisk reaktion kan en molekyl omvandlas till en helt annan molekyl. -
Kemisk formel
Förklaring: En representation av en molekyl med hjälp av symboler för atomerna som ingår.
Exempelmening: Vatten har den kemiska formeln H₂O. -
Grupp
Förklaring: En vertikal kolumn i det periodiska systemet där grundämnen har liknande egenskaper.
Exempelmening: Ämnen i samma grupp har ofta liknande kemiska egenskaper.
Grundämnen
-
Grundämne
Förklaring: Ett ämne som endast består av en sorts atomer och inte kan brytas ner.
Exempelmening: Syre är ett grundämne som vi alla behöver för att andas. -
Periodiska systemet
Förklaring: En tabell som organiserar alla kända grundämnen efter deras egenskaper.
Exempelmening: I periodiska systemet kan vi se vilka grundämnen som är metaller och icke-metaller. -
Isotop
Förklaring: En variant av ett grundämne som har olika antal neutroner.
Exempelmening: Kol har flera isotoper, varav en är kol-14 som används vid datering. -
Metall
Förklaring: Ett grundämne som är ledande för elektricitet och har hög densitet.
Exempelmening: Metaller som järn och koppar är viktiga i byggmaterial. -
Icke-metall
Förklaring: Ett grundämne som ofta är ganska isolerande och har olika egenskaper jämfört med metaller.
Exempelmening: Syre och kväve är exempel på icke-metaller.
Kemiska processer
-
Förbränning
Förklaring: En kemisk reaktion där ett ämne reagerar med syre och oftast avger värme.
Exempelmening: Förbränning av bränsle ger energi till motorer. -
Fotosyntes
Förklaring: Processen där växter omvandlar ljusenergi till kemisk energi i form av glukos.
Exempelmening: Under fotosyntes tar växter in koldioxid och släpper ut syre. -
Upplösning
Förklaring: När ett ämne blandas med en vätska så att det disperserar på molekylnivå.
Exempelmening: Socker går i upplösning i vatten och bildar en söt lösning. -
Neutralisation
Förklaring: En reaktion mellan en syra och en bas som bildar vatten och salt.
Exempelmening: I en neutralisation kan vi blanda citronsyra med bakpulver. -
Oxidation
Förklaring: En kemisk reaktion där ett ämne förlorar elektroner, ofta i samband med syre.
Exempelmening: Rosten på järn är ett tecken på oxidation.
Med denna begreppslista är du, som elev, bättre rustad att förstå de grundläggande idéerna inom kemi och delta aktivt i dina kemilektioner.