Lektionsplanering

Årskurs: Gymnasiet
Ämne: Svenska 1
Tema: Källkritik och informationshantering

Koppling till styrdokument

Centralt innehåll

Lektionens innehåll syftar till att eleverna ska förstå betydelsen av källkritik och hur man korrekt utvärderar källor. Fokus ligger på hur man kan identifiera relevanta och trovärdiga källor samt hur man kan hantera och använda information på ett säkert och etiskt sätt.

Kunskapskrav

Eleven söker och väljer information från olika källor och presenterar informationen på ett i huvudsak fungerande sätt, med egna formuleringar, ämnesrelaterat språk samt citat och källhänvisningar. Eleven för och följer resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Lärarledda instruktioner

Introduktion till källkritik (10 min)

• Förklara vad källkritik innebär och dess betydelse i dagens informationssamhälle.
• Beskriva de grundläggande frågorna för källkritik: vem, vad, när, var, varför och hur.
• Diskutera kort varför det är viktigt att vara kritisk mot källor, särskilt i en digital kontext.

Källkritiska metoder (15 min)

• Presentera olika metoder för att utvärdera källor, som att kontrollera författarens bakgrund, publiceringsdatum och syfte.
• Ge exempel på olika typer av källor (primär, sekundär, tertiär) och diskutera deras trovärdighet.
• Låt eleverna arbeta i par för att undersöka en webbkälla och praktiskt applicera de källkritiska metoderna.

Gruppdiskussion och analys (15 min)

• Samla eleverna i mindre grupper för att diskutera resultaten från sin källanalys.
• Be grupperna att presentera sina fynd och reflektioner kring källans trovärdighet.
• Diskutera hur källkritik kan appliceras på argumentation och textanalys.

Avslutning och sammanfattning (10 min)

• Sammanfatta de viktiga punkterna från lektionen.
• Diskutera kort hur källkritik är en kontinuerlig process och hur man kan stärka sina färdigheter över tid.
• Ställ frågor för att säkerställa att eleverna har förstått materialet.

Aktivitet

Eleverna ska individuellt skriva en kort reflektion (200-300 ord) om en informationskälla de använt tidigare och hur de bedömer dess trovärdighet. Reflektionen ska innehålla svar på frågor som: Vilka källkritiska metoder tillämpade jag? Vad lärde jag mig från denna källa? Beräknad tidsåtgång: 20 minuter.

Exit-ticket

• Vad innebär källkritik?
Svar: Källkritik handlar om att bedöma en källas trovärdighet och relevans.
• Vilka frågor bör du ställa när du analyserar en källa?
Svar: Vem, vad, när, var, varför och hur.
• Vad är skillnaden mellan primära och sekundära källor?
Svar: Primära källor är ursprungliga dokument, medan sekundära källor tolkar eller sammanfattar primära källor.
• Ge ett exempel på en osäker källa och förklara varför den är osäker.
Svar: En blogginlägg utan referenser kan vara osäker eftersom den kan spegla personliga åsikter snarare än fakta.
• Hur kan källkritik förbättra dina argumenterande texter?
Svar: Genom att använda trovärdiga källor blir argumenten mer övertygande och väl underbyggda.

Hemläxa

Välj en aktuell nyhet eller artikel och gör en källkritisk analys av den. Skriv en text på 400-600 ord där ni diskuterar källans trovärdighet och relevans.

Fördjupningsuppgift

Som fördjupningsuppgift kan eleverna välja ett större tema (t.ex. klimatförändringar eller vaccin) och samla in, analysera och presentera källor från olika perspektiv. De ska skriva en argumenterande text (1000-1200 ord) där de kommenterar källornas trovärdighet och hur dessa perspektiv påverkar förståelsen av temat.

Förslag för nästa lektion

Argumentationstekniker. I nästa lektion kan eleverna fokusera på specifika tekniker inom argumentation, såsom hur man effektivt använder retoriska verktyg och strukturerar argumenten i sina texter. Detta kommer att hjälpa dem att applicera den källkritiska analys de genomfört för att skapa starkare argumenterande texter. Det kommer att bygga på deras förståelse av både källkritik och argumentation, och förbereda dem för uppgifter som innefattar mer komplexa argument.

Förberedelser

• Förbered exempel på källor (både trovärdiga och otillförlitliga) för analysövningar.
• Skapa en lista med potentiella teman för den hemläxa som ska göras.
• Utveckla diskussionsfrågor för gruppdiskussionerna om källanalys.