Lektion. Historia 1b. Den europeiska epokindelningen och viktiga historiska förändringsprocesser. [Gymnasiet]

Lektionsplanering

Årskurs: Gymnasiet

Ämne: Historia 1b

Tema: Den europeiska epokindelningen och viktiga historiska förändringsprocesser

Koppling till styrdokument

Centralt innehåll Betygskriterium (E)
Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar. Eleven kan med säkerhet använda historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan föra nyanserade resonemang kring olika historiska skeenden.
Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, exempelvis migration, fredssträvanden och mänskliga rättigheter. Eleven kan med säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materialets relevans.

[Gy11, Historia 1b]

Lärarledda instruktioner

1. Introduktion till epokindelningar (15 min)
  • Diskutera vad som menas med epokindelningar i historien.
  • Ge exempel på olika historiska epoker och deras karakteristika.
  • Förklara varför dessa indelningar är viktiga för vår förståelse av historien.
  • Fråga eleverna om vad de vet om de olika epokerna.
  • Presentera de huvudsakliga frågeställningarna för lektionen.
2. Gruppdiskussion om industrialisering (15 min)
  • Dela in klassen i grupper och ge dem specifika frågor att diskutera om industrialiseringen.
  • Be grupperna att fokusera på orsaker och konsekvenser av industrialiseringen.
  • Varje grupp sammanfattar sina tankar och redovisar för klassen.
  • Sammanställ viktiga insikter på tavlan.
  • Byte av grupper om tiden tillåter för ytterligare perspektiv.
3. Källkritik och dess betydelse (10 min)
  • Presentera vad som menas med källkritik och varför det är viktigt i historiskt arbete.
  • Ge exempel på olika typer av källor och deras användbarhet.
  • Diskutera hur man kan identifiera bias i källor.
  • Förklara hur eleverna ska använda sig av källkritiska metoder i sitt eget arbete.
  • Ge eleverna en riktigt fallstudie för gruppaktivitet.
4. Avslutande reflektion och hemuppgift (10 min)
  • Sammanfatta dagen och dess lärdomar.
  • Diskutera vad eleverna tyckte var mest intressant under lektionen.
  • Ge hemuppgiften som handlar om att skriva en kort reflektion kring en av de epoker som diskuterats.
  • Prompta eleverna att tänka på hur dessa historiska händelser kan påverka nutiden.
  • Besvara eventuella frågor innan lektionen avslutas.
Ämnesinnehåll

Här listas viktig kunskap och ämnesinnehåll som eleverna behöver känna till eller lära sig i undervisningen. Försök se till att allt nedan tas upp på lektionen eller följs upp på andra sätt.

  • Den europeiska epokindelningen: Eleverna ska förstå de olika epokerna och deras betydelse för historien.
  • Industrialiseringen: Kunskap om hur industrialiseringen förändrade samhällen och livsvillkor.
  • Maktförhållanden: Hur olika maktstrukturer har utvecklats genom historien.
  • Källkritiska metoder: Grundläggande kunskap om hur man granskar historiska källor.
  • Historiska perspektiv: Förmåga att analysera och reflektera över hur historia används i samhällslivet idag.

Ordkollen

Ord Förklaring Etymologi
Epok En längre tidsperiod som karaktäriseras av särskilda kännetecken eller händelser. Kommer från grekiskans “epokhē”, som betyder ‘stopp’ eller ‘avbrott’.
Industrialism En ekonomisk och social struktur där industrin och mekanisering spelar en central roll. Från engelskan “industrialism”, vilket härstammar från “industry”.
Källa En historisk dokument eller objekt som används för att förstå det förflutna. Från latinet “fons” som betyder ‘källa’ eller ‘ursprung’.

Diskussionsfrågor

  • A. Vilken epok anser ni har haft störst påverkan på dagens samhälle och varför?
  • B. Hur tror ni att industrialiseringen skulle ha sett ut utan teknologiska framsteg?
  • C. På vilket sätt har olika maktstrukturer påverkat utvecklingen av mänskliga rättigheter?

Aktivitet

Som lektionsaktivitet uppmanas eleverna att i grupper skapa en tidslinje som visar viktiga händelser under den valda epok. Varje grupp ska välja en epok och rita upp en tidslinje på ett stort ark papper. Tidigare diskussioner ska användas för att identifiera minst fem viktiga händelser. Tidslinjen ska även inkludera bilder eller symboler för att illustrera händelserna. Grupperna ska förbereda sig för att presentera sin tidslinje för klassen.

Exit-ticket

Frågor Svar
1. Vad förstår du med begreppet epok? En tidsperiod med specifika kännetecken.
2. Hur påverkade industrialiseringen samhället? Genom att förändra hantverk till industri och öka produktionseffektiviteten.
3. Vad är källkritik? Metoder för att bedöma källors trovärdighet.

Hemuppgift

Eleverna ska skriva en reflektion (1-2 A4-sidor) kring den epok de tyckte var mest intressant tidigare under lektionen. Reflektionen ska inkludera källor de läst, hur dessa källor bidrog till deras förståelse av epoken samt relevanta aktuella händelser som kopplar till deras valda epok.

Citat

“Historia är inte bara vad som hände; det handlar också om berättelsen av hur det hände.” – David McCullough, 2001 Detta citat belyser betydelsen av att tolka och förstå historia, något som är centralt för vår lektion.


Modern Tillbaka-knapp