Lektionsplanering
Årskurs: Gymnasiet
Ämne eller kurs: Historia 1b
Tema: Upplysningens idéer
Koppling till styrdokument
Centralt innehåll | Betygskriterium (E) |
---|---|
Idehistoriska perspektiv kring upplysningen, förändringar i samhället, och central betydelse för den moderna tidens värderingar. | Eleven kan beskriva och förklara centrala upplysningstankar som påverkat samhället. |
[Läroplan för gymnasiet 2021]
Lärarledda instruktioner
1. Introduktion till upplysningen (10 min)
- Ge en kort översikt av upplysningens tidsperiod och dess syften.
- Presentera huvudpersoner och deras tankar.
- Diskutera kort varför upplysningen är viktig för vår nutid.
- Fråga eleverna vad de redan vet om upplysningen.
2. Diskussionsövning: Centrala idéer (15 min)
- Dela in klassen i smågrupper.
- Låt grupperna diskutera viktiga filosofiska idéer från upplysningen, t.ex. förnuft, jämlikhet och individuell rättighet.
- Återkoppla och låt varje grupp presentera sina insikter.
3. Presentation av tänkare (15 min)
- Presentera kort biografier och centrala verk av filosofer som Voltaire, Rousseau och Montesquieu.
- Analysera hur deras idéer speglade tidens samhälle och politik.
4. Reflektionsövning (10 min)
- Be eleverna att skriva ner sina tankar om hur upplysningens idéer kan vara relevanta idag.
- Diskutera kort dessa reflektioner i klassen.
Ämnesinnehåll
Här listas viktig kunskap och ämnesinnehåll som eleverna behöver känna till eller lära sig i undervisningen. Försök se till att allt nedan tas upp på lektionen eller följs upp på andra sätt.
- Upplysningens tid: En historisk period från 17-talet till 18-talet som var grundläggande för den moderna västerländska världen och dess värderingar.
- Förnuftets betydelse: Upplysningen la stor vikt vid förnuft och förnuftiga argument som fundamentala för samhällsfrågor och vetenskap.
- Individens rättigheter: En ny idé om individens plats i samhället, och att människor har rättigheter som ska skyddas.
- Kritik mot auktoritet: Filosofer utmanade traditionella åsikter och auktoriteter; detta ledde till frågor om makt och frihet.
- Vetenskap och rationalism: Upplysningstiden främjade vetenskapen som den primära metoden för kunskap.
Ordkollen
Ord | Förklaring | Etymologi |
---|---|---|
Upplysning | En intellektuell rörelse som betonade förnuft och vetenskap. | Kommer från franskans “éclaircissement”. |
Rationalism | Uppfattningen om att förnuft är den främsta källan till kunskap. | Härstammar från latinets “ratio”. |
Jämlikhet | En princip om att alla människor har samma värde och rättigheter. | Kommer från latinets “aequalitas”. |
Individ | En enskild människa, ställd i kontrast till kollektivet. | Härstammar från latinets “individuum”. |
Autonomi | Självständighet och förmågan att bestämma över sig själv. | Kommer från grekiskans “autonomia”. |
Diskussionsfrågor
- A. Vilka är de mest betydelsefulla idéerna från upplysningen enligt dig och hur påverkar de vår samtid?
- B. Hur skulle samhället se ut om vi inte haft upplysningens tankar som grund?
- C. Tror ni att det idag finns idéer eller rörelser som kan liknas vid upplysningens? Vilka och varför?
Aktivitet
Eleverna delas in i grupper och gör en kreativ presentation om en av upplysningens centrala figurer. Varje grupp får i uppgift att skapa en affisch eller en digital presentation som sammanfattar tänkarens liv, verk och betydelse. Efter en timmes arbete presenterar grupperna sina affischer för klassen och diskussion följer.
Exit-ticket
Fråga | Svar |
---|---|
Vad var upplysningens syfte? | Att främja förnuft och vetenskap. |
Namnge tre viktiga tänkare. | Voltaire, Rousseau, Montesquieu. |
Hur påverkar upplysningen våra rättigheter? | Den har skapat en grund för individuella rättigheter. |
Vad betyder “rationalism”? | Förnuft som huvudkälla till kunskap. |
Ge ett exempel på en idé från upplysningen. | Jämlikhet mellan människor. |
Varför var kritiken mot auktoritet viktig? | Den ledde till förändringar i maktförhållanden. |
Vad är en individ? | En enskild människa, själslig enhet. |
Hur har vetenskapen påverkats av upplysningen? | Den har blivit ett centralt sätt att förvärva kunskap. |
Hemuppgift
Som hemuppgift ska eleverna skriva en kort essä där de diskuterar en av de tänkare som de har lärt sig om under lektionen. De ska reflektera över hans/hennes idéer och förklara betydelsen av dem då och nu. Uppgiften ska vara cirka 800-1000 tecken lång och lämnas in nästa gång.
Citat
“Jag tänker, alltså finns jag.” – René Descartes (1637) Citatet uttrycker vikten av förnuftet och existensen av individen i upplysningstiden, och hur dessa idéer banade väg för den moderna filosofin.