Lektionsplanering: Förberedelser inför nationella provet i Historia
Årskurs 9 Ämne Historia Tema Förberedelser inför nationella provet i historia
Koppling till styrdokument
| Centralt innehåll | Betygskriterium E | Betygskriterium C |
|---|---|---|
| – Sveriges historia från 1800-talet till nutid, med fokus på demokrati, industrialisering och världskrigen. | Eleven redogör enkelt för några skeenden, gestalter och samband inom områden i historien. | Eleven förklarar på ett utvecklat sätt några skeenden, gestalter och samband inom historien. |
[Lgr22, Historia, Åk 7-9]
Det saknas betygskriterier för detta ämne i aktuell årskurs.
Lärarledda instruktioner
1. Introduktion till nationella provet (10 min)
- Presentera upplägget av det nationella provet i historia.
- Beskriv vilka ämnesområden provet omfattar.
- Gå igenom provets frågetyper, t.ex. faktabaserade frågor, källkritik och analys.
- Betona vikten av att förstå begrepp och kunna resonera kring historiska skeenden.
- Förklara provets syfte och vad det mäter.
2. Genomgång av centralt innehåll (12 min)
- Gå igenom viktiga tidsperioder och händelser som provet fokuserar på, t.ex. industrialisering, demokratisering och världskrigen.
- Visa exempel på viktiga historiska begrepp och personer.
- Diskutera samband och konsekvenser av historiska förändringar.
- Använd visuella hjälpmedel, t.ex. tidslinjer.
- Stimulera eleverna att ställa frågor.
3. Träning på källkritik (10 min)
- Förklara vad källkritik innebär och varför det är viktigt.
- Visa exempel på källor som kan förekomma i provet.
- Diskutera hur man kan bedöma en källas trovärdighet.
- Gör en gemensam övning där eleverna analyserar en kort källa.
- Uppmuntra till diskussion kring olika tolkningar.
4. Övning i att svara på provfrågor (12 min)
- Dela ut exempel på frågor från tidigare nationella prov.
- Gå igenom hur man kan strukturera svaren.
- Låt eleverna arbeta individuellt eller i par med några frågor.
- Samla elevernas svar och diskutera tillsammans.
- Ge konkreta tips för att undvika vanliga fallgropar.
5. Sammanfattning och frågor (6 min)
- Summera lektionen och de viktigaste förberedelserna.
- Ge eleverna möjlighet att ställa frågor.
- Ge tips på hur de kan fortsätta förbereda sig hemma.
- Påminn om vikten av vila och uppladdning inför provdagen.
- Avsluta med ett positivt budskap om elevernas förmåga.
Ämnesinnehåll
Här listas viktig kunskap och ämnesinnehåll som eleverna behöver känna till eller lära sig. Försök se till att allt nedan tas upp på lektionen eller följs upp på andra sätt.
- Sveriges demokratisering och industrialisering: Beskriv hur samhället förändrades från 1800-talets slut till början av 1900-talet och vikten av dessa processer för dagens samhälle. Vanligt misstag är att underskatta hur snabbt förändringarna gick.
- Världskrigen: Redogör för orsaker, förlopp och konsekvenser av första och andra världskriget, samt Sveriges roll under dessa perioder. Missförstånd kring Sveriges neutralitet bör undvikas.
- Källkritikens betydelse: Betona att källor behöver granskas noggrant för att förstå historien rätt. En vanlig missuppfattning är att alla skriftliga källor är lika tillförlitliga.
- Historisk analys och resonemang: Att kunna förklara samband och dra slutsatser är central färdighet. Vanligt är att eleverna beskriver fakta utan att analysera.
- Viktiga begrepp och personer: Se till att eleverna känner till viktiga begrepp som demokrati, industrialisering, nationalism och personer som påverkat historien, t.ex. August Palm, Gustaf V och andra.
Ordkollen
| Ord | Förklaring | Etymologi |
|---|---|---|
| Demokrati | Styrelsesätt där folket har makten genom val och beslut. | Från grekiskans “demos” (folk) och “kratos” (makt). |
| Industrialisering | Övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. | Från latinets “industria” (flit, möda). |
| Neutralitet | Att inte ta ställning i en konflikt eller krig. | Från latinets “neutralis” (varken den ena eller andra sidan). |
| Källkritik | Metod för att värdera trovärdigheten hos källor. | Sammansatt av “källa” och “kritik” (grekiska “kritike” – konst att bedöma). |
| Nationalism | Ideologi som betonar nationens betydelse och samhörighet. | Från “nation” + “-ism” (betecknar ideologi). |
Diskussionsfrågor
- A. Tänk dig att Sverige hade gått med i kriget under andra världskriget. Hur tror du att det skulle ha påverkat samhället och Sveriges framtid? Vad kan vara positiva och negativa aspekter av att vara neutrala respektive involverade i krig?
- B. Om historiska källor ibland är opålitliga eller färgade av den som skapat dem, hur kan vi då vara säkra på vad som verkligen hänt? Tänk på olika sätt att granska och tolka information.
- C. Hur kan industrisamhällets framväxt både hjälpa och skada människor? Diskutera vilka sociala och ekonomiska konsekvenser industrialiseringen fick för olika grupper.
- D. Vilka fördelar och nackdelar finns med demokrati jämfört med andra styrelsesätt? Fundera på hur demokratin utvecklades i Sverige och vad som krävs för att den ska fungera idag.
Aktivitet
Låt eleverna arbeta i grupper och simulera en historisk nyhetsredaktion inför provet. Varje grupp får ett historiskt tema från det centrala innehållet, till exempel demokratisering eller världskrigen. De ska skapa en kort presentation eller en tidningsartikel där de sammanfattar det viktigaste i temat och vilka frågor som kan dyka upp på provet. Grupperna presenterar sedan sina arbeten för klassen och får feedback. Aktiviteten tränar både fakta, källkritik och muntlig presentation, vilket stärker elevens förberedelser inför nationella provet.
Exit-ticket
| Fråga | Svar |
|---|---|
| 1. Vad innebär industrialisering? | Övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle, vilket förändrar ekonomi och samhälle. |
| 2. Varför är källkritik viktigt i historia? | För att kunna bedöma om historiska källor är trovärdiga och få en korrekt bild av historien. |
| 3. När ägde första världskriget rum? | Mellan 1914 och 1918. |
| 4. Vad betyder demokrati? | Ett styrelsesätt där folket har makten genom val och beslut. |
| 5. Vilken roll hade Sverige under andra världskriget? | Sverige var neutralt, men påverkades ekonomiskt och politiskt av kriget. |
| 6. Vad kännetecknar nationalismen? | En ideologi som betonar nationens betydelse och samhörighet. |
| 7. Vad innebär begreppet neutralitet? | Att inte ta ställning i en konflikt eller krig. |
| 8. Nämn en viktig följd av industrialiseringen | Ökad urbanisering då folk flyttade till städer för arbete. |
| 9. Varför ska man analysera samband i historien? | För att förstå varför saker hände och vilka konsekvenser de fick. |
| 10. Hur kan historiska missförstånd uppstå? | Genom att källor är ofullständiga, partiska eller tolkas olika. |
Citat
”Historia är lärarinnan och livet skoleleven.” – Cicero, 44 f.Kr.
Citatet visar hur historia fungerar som en källa till lärdom för att förstå nutiden och göra klokare val i framtiden, vilket är grundläggande för att förbereda sig inför provet.
”Den som inte känner till sin historia är dömd att upprepa den.” – George Santayana, 1905
Det här citatet betonar vikten av historisk kunskap för att undvika tidigare misstag, en påminnelse för eleverna att ta nationella provet på allvar och använda sin kunskap för att förstå världen.