Lektionsplanering: Källkritik om Kalmarunionen
Årskurs: Årskurs 5
Ämne: Historia
Tema: Källkritik med fokus på Kalmarunionen
Koppling till styrdokument
| Centralt innehåll | Betygskriterium E | Betygskriterium C |
|---|---|---|
| Källkritik: Hur man granskar och värderar historiska källor. | Eleven kan använda några grundläggande metoder för källkritik. | Eleven kan använda flera metoder för källkritik och förklara varför källor kan vara olika tillförlitliga. |
[Lgr22, Historia, Åk 4-6]
Lärarledda instruktioner
1. Introduktion till Kalmarunionen och källkritik (10 min)
- Presentera Kalmarunionen som union mellan Danmark, Norge och Sverige.
- Förklara vad en källa är och varför det är viktigt att granska källor kritiskt.
- Ge exempel på olika typer av källor (berättelser, dokument, bilder osv).
2. Genomgång av källkritikens fyra grundprinciper (15 min)
- Äkthet: Är källan äkta?
- Tid: När skrevs källan i förhållande till händelsen?
- Beroende: Är källan beroende av andra källor?
- Tendens: Har källan något syfte eller är den ensidig?
- Använd exempel från Kalmarunionen för att förtydliga.
3. Grupparbete med källor från Kalmarunionen (15 min)
- Dela ut olika källtexter om Kalmarunionen (t.ex. brev, krönikor, bilder).
- Låt grupperna analysera källorna med hjälp av de fyra principerna.
- Diskutera vad som gör källan tillförlitlig eller inte.
4. Gemensam diskussion (10 min)
- Sammanfatta vad grupperna kom fram till.
- Diskutera varför olika källor behöver granskas noggrant.
5. Avslutning och reflektion (5 min)
- Fråga eleverna vad de lärt sig om källkritik och Kalmarunionen.
- Diskutera varför det är viktigt både i historia och idag.
Ämnesinnehåll
Här listas viktig kunskap och ämnesinnehåll som eleverna behöver känna till eller lära sig:
- Kalmarunionens historiska sammanhang – grundläggande om unionens uppkomst och länder som ingick.
- Historiska källor – olika slags källor som kan användas vid studier av Kalmarunionen.
- Källkritikens principer – äkthet, tid, beroende och tendens.
- Källors begränsningar och möjligheter – varför källkritik behövs.
- Bedömning av källor – hur man kan avgöra om en källa är tillförlitlig.
Ordkollen
| Ord | Förklaring | Etymologi |
|---|---|---|
| Källkritik | Att undersöka om en informationskälla är pålitlig. | Från “källa” och “kritik” som betyder bedömning. |
| Äkthet | Om något är verkligt eller äkta. | Från fornsvenska “ächtig”, relaterat till riktigt. |
| Tendens | En riktning eller avsikt i en berättelse. | Kommer från latin “tendere”, att sträcka. |
| Historisk | Något relaterat till historia eller det förflutna. | Från grekiskans “historikos”, lärd i historia. |
Diskussionsfrågor
- Varför tror ni att det är viktigt att granska gamla berättelser innan vi tror på dem?
- Kan en källa vara både sann och ändå ge en felaktig bild? Hur då?
- Vad kan hända om vi bara litar på en enda källa?
- Kan du tänka dig situationer idag där det är viktigt att vara kritisk mot information?
Aktivitet
Eleverna arbetar i grupper med olika prototyper av historiska källor relaterade till Kalmarunionen, exempelvis utdrag från brev, samtida teckningar och texter. Varje grupp granskar sin källa enligt källkritikens fyra principer och presenterar för klassen om de anser källan äkta, trovärdig, beroende eller tendentiös. En klassdiskussion följer.
Exit-ticket
| Fråga | Svar |
|---|---|
| 1. Vad betyder källkritik? | Att noga undersöka om en källa är pålitlig. |
| 2. Nämn en av källkritikens principer. | Äkthet, tid, beroende eller tendens. |
| 3. Varför behöver vi källkritik? | För att veta om informationen är sann eller påverkad. |
| 4. Kan en källa ha tendens? | Ja, den kan vara ensidig eller ha ett syfte. |