Lektionsplanering: Konspirationsteorier i Samhällskunskap 2
Årskurs: Gymnasiet åk 2
Ämne: Samhällskunskap 2
Tema: Konspirationsteorier – varför uppkommer de och vilka mänskliga behov de svarar på
Koppling till styrdokument
| Centralt innehåll | Betygskriterium E |
|---|---|
| Medier, informationsspridning och källkritik med fokus på demokrati och samhällsfrågor. Hur tolkningar av samhällsinformation kan skilja sig åt i olika grupper, inklusive fenomen som konspirationsteorier och desinformation. | Eleven visar grundläggande kunskaper om samhällets funktion och kan föra enkla resonemang om informationsspridning, mediernas roll och olika samhällets utmaningar utifrån perspektiv som demokrati och källkritik. |
Bildspelet: Konspirationsteorier
Bild 1: Introduktion
- Titel: Vad är en konspirationsteori?
- Definition: En förklaring som hävdar att viktiga händelser eller situationer orsakas av hemliga sammansvärjningar.
- Exempel på vanliga konspirationsteorier.
- Syfte: Att förstå vad begreppet innebär och dess roll i samhället.
Bild 2: Mänskliga behov som konspirationsteorier svarar på
- Behov av förståelse – att förklara det oförklarliga.
- Behov av kontroll – att känna att man har makt i en osäker värld.
- Behov av identitet och tillhörighet – att vara del av en grupp med “sanning”.
- Behov av mening – att hitta en berättelse som förklarar komplexa händelser.
Bild 3: Psykologiska mekanismer bakom konspirationsteorier
- Kognitiv bias – bekräftelsebias, mönstersökande och misstänksamhet.
- Rädsla och oro – stärker behovet att hitta sammanhang och orsaker.
- Social påverkan och grupptryck.
Bild 4: Varför uppkommer konspirationsteorier?
- Social osäkerhet och kriser (exempelvis pandemier, politiska konflikter).
- Brist på tillit till myndigheter och experter.
- Informationsoverload och svårigheter att bedöma källor.
Bild 5: Hur sprids konspirationsteorier?
- Sociala medier och digitala plattformar – snabbt och utan filter.
- Ekobubblor och filterbubblor som förstärker övertygelser.
- Klimat där misstro och polarisering ökar.
Bild 6: Konsekvenser av konspirationsteorier
- Polarisering och splittring i samhället.
- Minskad tillit till demokratin och vetenskapen.
- Direkta och indirekta hot mot folkhälsa och säkerhet.
Bild 7: Källkritik som motvikt
- Strategier för att kontrollera information.
- Hur man kan kritiskt granska källor och ifrågasätta påståenden.
- Verktyg och resurser för elever att använda.
Bild 8: Diskussion och reflektion
- Vilka behov tror ni konspirationsteorier fyller för människor?
- Kan konspirationsteorier någonsin ha positiva effekter?
- Hur kan vi som medborgare arbeta för att minska spridningen av osanningar?