Provkonstruktion
Årskurs: 7
Ämne: Tyska
Tema: Skapande av meningar
Syfte
Syftet med provet är att bedöma elevernas förmåga att skapa och förstå olika typer av meningar, samt deras användning av korrekt grammatik och kreativitet i språkanvändandet.
Koppling till styrdokument
Centralt innehåll
I kursplanen för tyska ingår att kunna skapa och förstå olika typer av meningar. Denna lektion fokuserar på att förstärka elevernas förmåga att formulera både enkla och komplexa meningar, använda korrekt grammatik och vara kreativa i sitt språkanvändande.
Kunskapskrav
Eleven kan skapa enkla och sammanhängande meningar samt delta i korta samtal. Eleven kan också använda grundläggande strukturer och ordförråd i sina texter.
Prov
Faktafrågor
1. Vad är en enkel mening?
A) En mening som saknar subjekt och verb.
B) **En mening som består av ett subjekt och ett verb.**
C) En mening med flera kloka ord.
D) En mening som alltid är lång.
2. Vilken av följande är en komplex mening?
A) Jag går till skolan.
B) **Jag går till skolan eftersom jag har en lektion.**
C) Gå dit nu!
D) Vad gör du?
3. Vilken konjunktion betyder “och”?
A) oder
B) **und**
C) weil
D) aber
4. Vad är syftet med att använda adjektiv i meningar?
A) Att förvirra läsaren.
B) **Att ge mer information och beskriva saker.**
C) Att göra meningar kortare.
D) Att stänga meningar.
5. Vilken av följande meningar är korrekt?
A) **Der Hund läuft schnell.**
B) Hundar snabba är.
C) Snabb hund är.
D) Det hundar är.
6. Vad kallas sammansatta meningar?
A) **Meningar med flera satser som är kopplade.**
B) Meningar med bara ett subjekt.
C) Korta och enkla meningar.
D) Meningar utan verb.
7. Vad gör en konjunktion i en mening?
A) **Den kopplar ihop meningar eller satser.**
B) Den bryter meningen.
C) Den förkortar meningen.
D) Den gör meningen svårare.
8. Vilken typ av mening är “Varför kommer du inte?”?
A) Påstående
B) **Fråga**
C) Utrop
D) Incheckning
9. Hur kan man förvandla en enkel mening till en komplex mening?
A) Genom att ta bort verben.
B) **Genom att lägga till en konjunktion.**
C) Genom att göra den kortare.
D) Genom att använda bara adjektiv.
10. Vilken mening visar användningen av “weil”?
A) Jag gillar is.
B) **Jag stannar hemma eftersom det regnar.**
C) Där är många människor.
D) Jag springer fort.
11. Vad används för att avsluta en påstående mening?
A) !
B) **.**
C) ?
D) ,
12. Vilket av följande är ett exempel på en dialog?
A) **Hej! Hur mår du? Jag mår bra, tack.**
B) Det var en solig dag.
C) Jag gillar att äta.
D) Varför frågar du så?
13. Vilket av följande är inte en konjunktion?
A) **äta**
B) och
C) men
D) eller
14. Vad är en utropande mening?
A) **En mening som uttrycker stark känsla.**
B) En mening utan subjekt.
C) En fråga.
D) En mening utan verb.
15. Vilken meningsstruktur är grundläggande?
A) Adjektiv, subjekt, verb.
B) **Subjekt, verb, objekt.**
C) Verb, subjekt, objekt.
D) Objekt, subjekt, verb.
Resonerande frågor
1. Förklara skillnaden mellan en enkel och en komplex mening.
Denna fråga ger eleverna möjlighet att visa sin förståelse för olika meningsstrukturer.
2. Hur kan kreativitet påverka språkanvändning?
Genom att svara på detta visar eleverna sin förståelse för språklig variation och kreativitet.
3. Diskutera varför användningen av adjektiv och adverb är viktiga i meningsbyggnad.
Denna fråga viserar djupare tankar kring beskrivande språk.
4. Vilka utmaningar kan man stöta på när man skriver komplexa meningar?
Här får eleverna chansen att reflektera över sin egen skrivprocess.
5. Hur kan konjunktioner förändra betydelsen i en mening?
Eleven visar förmåga att analysera språkliga strukturer och deras inverkan på betydelse.
6. Ge exempel på situationer där det är viktigare att använda komplexa meningar.
Eleverna kan illustrera förståelse för olika kontexter i språkanvändning.
7. Beskriv hur man kan korrigera en mening som inte är grammatiskt korrekt.
Denna fråga testar elevernas grammatiska medvetenhet och problemlösningsförmåga.
8. Resonera kring hur språk kan påverka kultur och kommunikation.
Eleven ges utrymme att diskutera språkets roll utöver grammatik och struktur.
Bedömning
Faktafrågorna ger totalt 15 poäng. Varje fråga ger 1 poäng. De resonerande frågorna ger sammanlagt 8 poäng, med 1 poäng per fråga. För betyget E krävs totalt 8 poäng, för betyget C krävs 12 poäng (varav minst 3 poäng från resonerande frågor), och för betyget A krävs 18 poäng (varav minst 5 poäng från resonerande frågor).