Provkonstruktion

Årskurs: 9

Ämne: Geografi

Tema: Sårbara platser och riskhantering

Syfte

Syftet med provet är att bedöma elevernas kunskap om sårbara platser, riskhantering och hur mänsklig påverkan kan förändra dessa faktorer. Provets utformning syftar till att uppmuntra kritiskt tänkande och analys kring geografiska risker.

Koppling till styrdokument

Centralt innehåll

Lektionens centrala innehåll omfattar identifiering av sårbara platser globalt, samt metoder för riskhantering och prevention vid naturkatastrofer. Eleverna kommer att studera olika typer av sårbarhet och hur mänsklig verksamhet påverkar dessa områden.

Kunskapskrav

Eleven ska kunna beskriva sårbarheten hos olika geografiska platser och ge exempel på hur människans verksamhet kan öka denna. Eleven ska också kunna resonera kring riskhantering och strategier för att minska sårbarhet.

Prov

Faktafrågor

1. Vilket av följande exempel beskriver en sårbar plats?
A) En öken med låg befolkning
B) **Kustområden utsatta för stigande havsnivåer**
C) Bergsområden utan infrastruktur
D) En stor stad med hög ekonomi

2. Vad kan öka sårbarheten hos en geografisk plats?
A) **Hög befolkningstäthet**
B) Fastighetsskydd
C) God ekonomi
D) Utbildning i riskhantering

3. Vilken typ av sårbarhet handlar om miljömässiga faktorer?
A) Social
B) **Miljömässig**
C) Ekonomisk
D) Politisk

4. Vad innebär riskhantering?
A) Att minimera kostnader
B) **Processen för att identifiera, utvärdera och minimera risker**
C) Att öka befolkningstillväxten
D) Att bygga nya infrastrukturprojekt

5. Vilken metod är typisk för riskhantering vid naturkatastrofer?
A) Planering av nya bostadsområden
B) **Utbildning och information**
C) Avveckling av riskzoner
D) Stängning av vägar

6. En faktor som bidrar till ökad sårbarhet är:
A) Ekonomisk tillväxt
B) **Klimatförändringar**
C) Förbättrad infrastruktur
D) Utveckling av nya teknologier

7. Vilken plats är mest sårbar för tsunamier?
A) En inlandstad
B) En bergskälla
C) **Ett område vid kusten**
D) En ökenregion

8. Vilken av följande faktorer kan minska sårbarheten?
A) Ökad urbanisering
B) **Beredskapsplaner**
C) Fattigdom
D) Brist på utbildning

9. Vad är ett exempel på social sårbarhet?
A) En plats nära havet
B) En plats med god infrastruktur
C) **En plats med hög fattigdom**
D) En teknologiskt avancerad stad

10. Vad kan vara en direkt följd av dålig infrastruktur?
A) Ökad säkerhet
B) **Högre risker vid naturkatastrofer**
C) Förbättrad livskvalitet
D) Effektiv resursanvändning

11. Vilken typ av metod är mest effektiv i riskhantering?
A) Stänga av riskområden
B) **Utbildning och beredskapsplanering**
C) Endast byggstandarder
D) Öka befolkningen

12. Vilket av följande påståenden är sant om sårbara platser?
A) De är alltid obebodda
B) **De kan beror på både naturliga och mänskliga faktorer**
C) De är alltid ekonomiskt svaga
D) Ingen kan bo i sårbara områden

13. Vilken typ av sårbarhet kan påverkas av globalisering?
A) Ingen
B) **Ekonomisk**
C) Social
D) Samtliga faktorer

14. Vilken är en viktig aspekt i riskhantering?
A) Att ignorera risker
B) **Att ständigt utvärdera och förbättra strategier**
C) Att enbart fokusera på infrastrukturen
D) Att bara informera efter en katastrof

15. Vad är en riskanalys?
A) En beskrivning av happenstance
B) **En bedömning av risker och konsekvenser**
C) En form av utbildning
D) En plan för att öka befolkningstätheten

Resonerande frågor

1. Diskutera hur klimatförändringar påverkar sårbarheten hos olika platser.
Syftet är att ge eleverna möjlighet att analysera och koppla klimatfrågor till sårbarhet.

2. Resonera kring hur mänsklig aktivitet kan öka riskerna för naturkatastrofer.
Frågan ger eleverna en chans att reflektera över sambandet mellan mänskliga faktorer och naturrisker.

3. Ge exempel på framgångsrika strategier för riskhantering i specifika geografiska områden.
Eleverna uppmanas att undersöka och konkretisera strategier i verkliga fall.

4. Reflektera över vilken roll internationellt samarbete har i riskhantering vid globala naturkatastrofer.
Här får eleverna visa sin förståelse för globala nätverk och samarbeten.

5. Analysera hur fördelningen av resurser påverkar sårbarhet i olika länder.
Eleverna kan koppla ekonomiska och sociala aspekter till sårbarhet.

6. Diskutera hur utbildning kan förändra en communities sårbarhet.
Frågan syftar till att uppmuntra reflektion kring utbildningens betydelse i samhällen.

7. Resonera om hur olika kulturer hanterar sårbarhet och riskhantering.
Eleverna får redovisa sina tankar om kulturella skillnader i krishantering.

8. Vilken roll spelar teknologi i att minska sårbarhet?
Frågeställningen erbjuder en plattform för diskussion om teknikens betydelse i riskscenarier.

Bedömning

Provets faktafrågor ger max 15 poäng, och de resonerande frågorna ger max 8 poäng. Totalt kan maximalt 23 poäng uppnås.

För betyg E krävs minst totalt 8 poäng, för betyg C krävs 12 poäng (minst 3 poäng från resonerande frågor) och för betyg A krävs 18 poäng (minst 5 poäng från resonerande frågor).