Provkonstruktion

Årskurs: 9
Ämne eller kurs: Historia
Tema: Internationella organisationers skapelse efter första världskriget

Syfte

Syftet med provet är att undersöka elevernas förståelse för skapelsen av internationella organisationer efter första världskriget, särskilt Nationernas förbund, samt att bedöma deras förmåga att analysera och diskutera dessa organisationers betydelse i internationellt samarbete och fredsbevarande.

Koppling till styrdokument

Centralt innehåll

”…skapandet av internationella organisationer, särskilt Nationernas förbund, efter första världskriget. Diskutera syften, mål och hur dessa organisationer har påverkat internationellt samarbete och fredsbevarande.”

Kunskapskrav

”Eleverna ska kunna redogöra för centrala historiska händelser och organisationers betydelse, samt analysera och diskutera deras roll i att hantera globala frågor och konflikter.”

Prov

Faktafrågor

1. Vad var syftet med att skapa Nationernas förbund efter första världskriget?
A) Att skapa en ekonomisk union.
B) Att främja fred, säkerhet och internationellt samarbete.
C) Att bygga upp militärallianser.
D) Att etablera handelssamarbeten.

2. Vilket år grundades Nationernas förbund?
A) 1920.
B) 1919.
C) 1930.
D) 1945.

3. Hur var Nationernas förbund organiserat?
A) Genom olika organ, såsom Församlingen och Rådet.
B) Genom en enda central myndighet.
C) Enbart genom medlemsländerna.
D) Genom regionala kontor.

4. Vilka uppgifter hade Nationernas förbund i den globala kontexten?
A) Att utöva militär makt.
B) Att medla i konflikter och främja internationellt samarbete.
C) Att övervaka staters handel.
D) Att hantera humanitära frågor.

5. Vilken av följande händelser är kopplad till Nationernas förbund?
A) Andra världskriget.
B) Medlingen i Falklandskrisen.
C) Upprättandet av Förenta nationerna.
D) Kalla kriget.

6. Vilka av följande länder var inte medlemmar i Nationernas förbund?
A) USA.
B) Sovjetunionen.
C) Storbritannien.
D) Frankrike.

7. Vad kan beskrivas som Nationernas förbunds största misslyckande?
A) Förlorad ekonomisk styrka.
B) Oförmåga att stoppa andra världskriget.
C) Bristande medlemskap.
D) Ingen effektivitet i konflikthantering.

8. Hur många medlemsländer fanns i Nationernas förbund vid starten?
A) 20.
B) 40.
C) 42.
D) 50.

9. Vad bidrog till Nationernas förbunds avveckling?
A) Förändringar i medlemskap.
B) Internationell vrede.
C) Utbrottet av andra världskriget.
D) Ekonomiska kriser.

10. Vilken roll spelade Nationernas förbund i att hantera konflikter?
A) Ingen betydande roll.
B) Försökte medla och lösa konflikter.
C) Utövade militär styrka.
D) Erbjöd humanitärt stöd.

11. Vilken annan internationell organisation grundades som ett resultat av Nationernas förbund?
A) NATO.
B) EU.
C) FN.
D) WHO.

12. Vilka var de framtida konsekvenserna av Nationernas förbunds misslyckanden?
A) Befordrade ledning och skapade en större organisation (FN).
B) Lämnat en fungerande internationell struktur.
C) Ökat nationalsocialismens inflytande.
D) Förbättrade relationer mellan länder.

13. Vart hade Nationernas förbund sin huvudkontor?
A) Genève.
B) Haag.
C) New York.
D) Paris.

14. Vad var en av de grundläggande principerna för Nationernas förbund?
A) Att fokusera på ekonomisk tillväxt.
B) Att sträva efter fredlig lösning av konflikter.
C) Att återupprätta den gamla världsordningen.
D) Att stödja kolonialism.

15. Hur ville Nationernas förbund främja internationellt samarbete?
A) Genom förhandlingar och dialog.
B) Genom krig.
C) Genom handelssanktioner.
D) Genom isolering.

Resonerande frågor

1. Analysera hur skapar en internationell organisation som Nationernas förbund förutsättningar för fred och stabilitet. Detta ger eleverna möjlighet att visa sina tankar kring begreppet internationell samverkan.

2. Diskutera varför Nationernas förbund misslyckades med att förhindra andra världskriget. Frågan ger utrymme för djupanalys av faktorer som bidrog till organisationens otillräcklighet.

3. Jämför Nationernas förbund och dagens FN – hur har de utvecklats och förändrats? Genom denna fråga kan eleverna visa på sin historiska medvetenhet och kritiskt tänkande.

4. Reflektera över betydelsen av att studera historien kring Nationernas förbund i dagens globala sammanhang. Denna fråga uppmanar till att koppla historiska lärdomar med nutida utmaningar.

5. Vilken roll spelar medlemsländernas samarbete i en organisations framgång? Eleverna uppmanas att kritiskt tänka kring vikten av samarbete.

6. Hur påverkar maktbalans mellan länder en internationell organisations effektivitet? Denna fråga tar upp maktstrukturer och deras betydelse för internationellt samarbete.

7. Diskutera hur kulturella skillnader kan påverka beslut inom en internationell organisation. Elever får möjlighet att utvärdera hur kultur kan spela in i konflikthantering.

8. Vilka lärdomar kan moderna organisationer dra av Nationernas förbund? Här får eleverna möjlighet att argumentera kring relevansen av historiska exempel för samtida problem.

Bedömning

Provet kan bedömas med poäng där faktafrågorna ger totalt 15 poäng. Varje korrekt besvarad fråga ger 1 poäng. De resonerande frågorna ger totalt 8 poäng, där varje välgrundad och djupgående respons ger 1 poäng. För betyg E krävs minst totalt 8 poäng, för betyg C krävs 12 poäng (varav minst 3 poäng från resonerande frågor) och för betyg A krävs 18 poäng (varav minst 5 poäng från resonerande frågor).