Provkonstruktion
Årskurs: 9
Ämne eller kurs: Historia
Tema: Motståndsrörelser under andra världskriget
Syfte
Syftet med provet är att bedöma elevernas förståelse för motståndsrörelser under andra världskriget, deras handlingar samt de etiska dilemman dessa grupper ställdes inför. Provets mål är att uppmuntra reflektion och diskussion kring dessa historiska händelser och deras påverkan på samtiden.
Koppling till styrdokument
Centralt innehåll
Lektionsplaneringen syftar till att utforska olika motståndsrörelser som uppstod under andra världskriget, deras handlingar, strategier och de etiska dilemman dessa grupper stod inför. Det inkluderar en diskussion om motståndets betydelse för krigets utgång.
Kunskapskrav
Eleverna ska kunna redogöra för centrala historiska händelser och förstå deras betydelse, analysera och diskutera olika perspektiv, särskilt kopplat till motståndsrörelsernas roller och dilemma.
Prov
Faktafrågor
1. Vilken var den mest kända franska motståndsrörelsen under andra världskriget?
A) Den italienska motståndsrörelsen
B) Den polska motståndsrörelsen
C) **Den franska motståndsrörelsen**
D) Den norska motståndsrörelsen
2. Vilka metoder använde motståndsrörelserna mest?
A) Diplomati och förhandlingar
B) **Sabotage, spionage, propaganda och väpnad kamp**
C) Ekonomi och handel
D) Sociala rörelser
3. Vad var ett av syftena med motståndsrörelserna under andra världskriget?
A) Att stödja nazistiska styrkor
B) **Att bekämpa och motverka ockupationsmakternas kontroll**
C) Att skapa nya politiska partier
D) Att främja internationell handel
4. Vilka etiska dilemman stod motståndsgrupperna inför?
A) Samarbeten med vänskapsländer
B) **Samarbeten med kommunistiska eller kapitalistiska aktörer, och frågor om moral i beslut att använda våld**
C) Att rekrytera medlemmar
D) Att förhandla med fienden
5. Vilken motståndsrörelse var verksam i Norge?
A) SPOT
B) **Den norska motståndsrörelsen**
C) CIRO
D) Ploygs
6. Vad var en viktig konsekvens av motståndsrörelsernas handlingar?
A) De ledde till en ökning av stöd för nazismen
B) **De bidrog till att påverka krigets utgång**
C) De försvagade de ockuperade ländernas arméer
D) De fördömde våldet
7. I vilket land uppstod den polska motståndsrörelsen?
A) Tyskland
B) **Polen**
C) Ungern
D) Finland
8. Vad var ett av de etiska dilemman som motståndsrörelser stod inför?
A) Att stödja brutala skrämselmetoder
B) **Användning av våld och dess moral**
C) Att inte inkludera civila
D) Att förlora sympati från allmänheten
9. Vad syftade den franska motståndsrörelsen att göra?
A) Att stödja varumarknaden
B) **Att störta den tyska ockupationen**
C) Att behålla den franska monarkin
D) Att främja turism
10. Vilken av följande var en strategi som motståndsrörelser använde?
A) **Samarbeta med enheter under ockupation**
B) Enbart informationsutbyte
C) Utveckla ekonomiska avtal
D) Ignorera politiska frågor
11. Vilka var huvudaktörerna i den norska motståndsrörelsen?
A) Socialister och kommunister
B) **Frivilliga och militära enheter**
C) Endast kvinnor
D) Barn och ungdomar
12. Vilka konsekvenser fick de etiska dilemman motståndsrörelserna ställdes inför?
A) Flera vinnande allierade
B) **Brist på enighet bland motståndsgrupper**
C) Ökad acceptans för våld
D) Ingen betydelse
13. Vilka typer av handlingar ingick i motståndsrörelsernas aktioner?
A) Internationella avtalsrörelser
B) **Sabotage och informella tillslag**
C) Endast filmprojekt
D) Social välgörenhet
14. Vilken roll hade propaganda i motståndsrörelser?
A) Den hade ingen betydelse
B) **Den mobiliserade stöd och uppmuntrade motstånd**
C) Det blev avskräckande för de allierade
D) Det skapade ett splittrat medborgerligt samhälle
15. Vad var en av de långsiktiga effekterna av motståndsrörelserna under andra världskriget?
A) Ökad nationalism i Europa
B) **En förändrad syn på militär och politiskt motstånd**
C) Återinförande av diktaturer
D) Förlust av mänskliga rättigheter
Resonerande frågor
1. Vad tycker du är den mest betydelsefulla motståndsrörelsen under andra världskriget, och varför?
Syftet är att uppmuntra eleverna att göra personliga bedömningar baserat på historiska fakta.
2. Hur har olika motståndsrörelsers strategier påverkat deras effektivitet?
Frågan ger eleverna möjlighet att analysera och diskutera strategiska variationer utifrån olika perspektiv.
3. Vilken roll spelar moral i motståndsnarrativ och i hur vi bedömer dessa rörelser i dag?
Eleverna ges möjlighet att reflektera över den etiska dimensionen i motstånd och dess moderna påverkan.
4. Hur kan vi relatera motståndsrörelsers handlingar till nutida sociala rörelser?
Denna fråga öppnar för diskussion kring samtidsfrågor och hur historia speglar nuvarande händelser.
5. Vilka lärdomar kan vi dra av motståndsrörelsernas historiska kontext för dagens samhälle?
Frågan uppmuntrar eleverna att tänka kritiskt kring historiska mönster och aktuella frågor.
6. Vad anser du om resultaten av etiska dilemma som motståndsrörelser ställdes inför?
Detta ger möjlighet till djupgående resonemang kring moral och beslut i kritiska situationer.
7. Hur kan motstånd som en konceptuell idé tillämpas på individer idag?
Elever ges möjlighet att överväga sina egna värderingar och hur de relaterar till historia och nutid.
8. På vilket sätt skulle du utvärdera motståndsrörelsernas påverkan på efterkrigstidens Europa?
Frågan syftar till att få elever att sätta in historiska händelser i ett större sammanhang.
Bedömning
Provet kan bedömas med följande poängsystem: Omkring 1 poäng per korrekt svar för faktafrågorna, samt upp till 3 poäng för varje resonerande fråga. Det krävs minst 8 poäng för betyg E, 12 poäng för betyg C (varav minst 3 poäng från resonerande frågor) och 18 poäng för betyg A (varav minst 5 poäng från resonerande frågor).