Provkonstruktion
Årskurs: Gymnasiet
Ämne eller kurs: Historia 1a2
Tema: Kalla kriget och dess globala konsekvenser
Syfte
Syftet med provet är att bedöma elevernas kunskap om kalla kriget, dess centrala händelser och hur dessa händelser har påverkat både supermakterna och andra delar av världen. Provets frågor riktar sig mot att utveckla såväl faktakunskap som förmåga till kritisk analys och tolkning av historiska händelser.
Koppling till styrdokument
Centralt innehåll:
Undervisningen ska handla om kalla kriget, dess orsaker, utveckling och konsekvenser, inklusive hur konflikten påverkade både de supermakter som var involverade och övriga delar av världen, särskilt i relation till dekolonisering och nationella rörelser. Fokusera på händelser såsom Berlinblockaden, Koreakriget och Vietnamkriget, samt hur kalla kriget bidrog till en omfördelning av makt i världen.
Kunskapskrav:
Eleven kan redogöra för kalla krigets centrala händelser och idéer, samt diskutera deras betydelse för både de inblandade supermakterna och övriga världen. Eleven kan analysera hur kalla kriget formade globala relationer och tendenser, inklusive hur det påverkade vyerna om demokrati och mänskliga rättigheter.
Prov
Faktafrågor
1. Vilket av följande årmarkerar början av kalla kriget?
A) 1945
B) 1950
C) 1960
D) 1947
2. Vad var syftet med Berlinblockaden?
A) Att stödja Västberlin
B) Att isolera Västberlin
C) Att föra in mat till Västberlin
D) Att föra bort hamnen i Berlin
3. Vilket land deltog inte i Koreakriget?
A) Nordkorea
B) Sydkorea
C) Kina
D) Japan
4. Vad handlade Cubakrisen om?
A) Diplomatiska relationer
B) Olja
C) Atomvapen
D) Handelsavtal
5. Vilket var en direkt följd av Vietnamkriget?
A) Ökning av kommunism i USA
B) Ökning av anti-krigsrörelser i USA
C) Större stöd för Vietminh
D) Inget av ovanstående
6. Vad innebar “Jevning” i relation till kalla kriget?
A) Samarbete mellan länder
B) Ekonomisk tillväxt
C) Militär avspänning
D) Diplomatiska konflikter
7. Vilka supermakter var främst involverade i kalla kriget?
A) Tyskland och Japan
B) USA och Sovjetunionen
C) Storbritannien och Frankrike
D) Kina och Indien
8. Vad kännetecknar en dekoloniseringsrörelse?
A) Samarbete med kolonialmakten
B) Ökade koloniala aktiviteter
C) Strävan efter självständighet
D) Förbättrad kolonialförvaltning
9. Vilket av följande var inte en del av kalla kriget?
A) Marshallhjälpen
B) NATO
C) EEC (Europeiska ekonomiska gemenskapen)
D) Varsawapakten
10. Vilken händelse inträffade under 1960-talet?
A) Cubakrisen
B) Berlinmurens fall
C) Koreakriget
D) Vietnamkrigets slut
11. Vilken ideologi stod i konflikt med kommunism under kalla kriget?
A) Kapitalism
B) Socialism
C) Fascism
D) Anarkism
12. Vad var syftet med NATO när det först grundades?
A) Stödja kommunismen
B) Motverka Sovjetunionens inflytande
C) Etablera fred i Asien
D) Utvidga imperialism
13. Vilket land var mest påverkat av Kalla kriget i Sydostasien?
A) Filippinerna
B) Thailand
C) Malaysia
D) Vietnam
14. Vilken händelse markerade slutet på kalla kriget?
A) Berlinmurens byggande
B) Korea-vapenvilan
C) Berlinmurens fall
D) Den kubanska missilkrisen
15. Vad var en konsekvens av kalla kriget för dekolonisering?
A) Inskränkt självständighet
B) Ingen påverkan
C) Ökad nationalism i många länder
D) Stärkta kolonialistiska rörelser
Resonerande frågor
1. Analysera hur kalla kriget påverkade dekoloniseringsprocesserna i Afrika.
Syftet med frågan är att ge eleverna möjlighet att utforska sambanden mellan kalla kriget och dekolonisering, och därigenom uppvisa förståelse för globala relationer.
2. Diskutera vikten av Berlinblockaden i kalla krigets historia.
Frågan ger eleverna chans att förklara betydelsen av denna händelse samt dess påverkan på relationerna mellan öst och väst.
3. Hur bidrog Koreakriget till att forma Asiens politiska landskap?
Genom denna fråga får eleverna analysera krigets långsiktiga effekter på Asien och diskutera dess globala konsekvenser.
4. Utvärdera hur propagandan under kalla kriget påverkade folkmassornas åsikter.
Eleverna kan här visa sin förmåga att kritiskt granska hur propaganda formade uppfattningar och idéer under perioden.
5. Reflektera över hur kalla krigets konfliktlinjer kan ses i dagens geopolitik.
Denna fråga uppmanar eleverna att koppla historiska koncept till nutiden och visa på djupare analys av politiska frågor idag.
6. Vilka var de moraliska dilemman som uppstod i samband med kalla kriget?
Syftet är att låta eleverna fundera på de etiska aspekter som påverkat beslut och acter under kalla kriget.
7. Analysera skillnaderna i hur kommunism och kapitalism uppfattades globalt under kalla kriget.
Denna fråga ger möjlighet till en djupare diskussion och jämförelse av ideologiernas påverkan på olika länder.
8. Hur påverkar kalla krigets efterverkningar dagens internationella relationer?
Eleverna kan här få möjlighet att diskutera långvariga effekter av kalla kriget och dess fortsatta relevans i dagens samhälle.
Bedömning
Faktafrågor: Varje rätt svar ger 1 poäng. Totalt 15 poäng att tillgå.
Resonerande frågor: Varje resonerande fråga kan ge upp till 3 poäng beroende på kvalitet och djup i svaren. Totalt 24 poäng att tillgå för dessa frågor.
För betyg E krävs totalt 8 poäng, varav minst 0 poäng från resonerande frågor.
För betyg C krävs totalt 12 poäng, varav minst 3 poäng från resonerande frågor.
För betyg A krävs totalt 18 poäng, varav minst 5 poäng från resonerande frågor.