Provkonstruktion

Årskurs: Gymnasiet

Ämne eller kurs: Historia 1b

Tema: Kalla kriget och dess globala påverkan

Syfte

Syftet med provet är att bedöma elevernas förståelse av kalla kriget, dess orsaker, viktiga händelser och globala påverkan, samt förmåga att diskutera dess fortsatta relevans i dagens internationella relationer.

Koppling till styrdokument

Centralt innehåll

Undervisningen ska belysa kalla kriget, dess orsaker, centrala händelser och konsekvenser, samt dess påverkan på internationella relationer och globala politiska strukturer. Fokus ligger på hur kalla kriget formade ideologier, konflikter och samarbeten genom att studera både Öst- och Västblockets strategier och deras inverkan på 1900-talet och senare.

Kunskapskrav

Eleven kan översiktligt redogöra för orsakerna till kalla kriget samt viktiga händelser under perioden. Eleven kan diskutera och analysera kalla krigets konsekvenser för världen och hur dess arv fortfarande påverkar dagens samhälle och internationella relationer.

Prov

Faktafrågor

1. Vilket år markerar i allmänhet början av kalla kriget?
A. 1945
B. 1947
C. 1961
D. 1991

2. Vad var Berlinblockaden?
A. En sovjetisk blockad av Västberlin
B. En allierad blockad av Östberlin
C. Ett avtal mellan USA och Sovjetunionen
D. En militär konflikt vid Berlins gräns

3. Vilket land var INTE en del av Warszawapakten?
A. Polen
B. Sverige
C. Ungern
D. Tjeckoslovakien

4. Vad var syftet med den kubanska missilkrisen?
A. Att invadera Kuba
B. Att förhindra sovjetiska missiler i Karibien
C. Att stärka NATO
D. Att utlysa ett kärnvapentest

5. Vilken ideologi stod USA för under kalla kriget?
A. Kapitalism
B. Kommunism
C. Socialism
D. Anarkism

6. Vilken händelse anses ofta som slutet på kalla kriget?
A. Berlinmurens fall
B. Vietnamkriget
C. Koreakriget
D. Sovjetunionens upplösning

7. Hur påverkade kalla kriget länder i Afrika?
A. Ingen påverkan
B. Genom stöd till olika politiska grupperingar
C. Genom avskaffande av kolonialstyre
D. Genom en gemensam fredsplan

8. Vad var “proxywar” under kalla kriget?
A. Direkt strid mellan supermakter
B. Indirekt konflikt där andra länder stödde parterna
C. Ekonomiska sanktioner
D. Diplomatiska förhandlingar

9. Vilket år inträffade Berlinblockaden?
A. 1948
B. 1950
C. 1961
D. 1975

10. Vilken organisation bildades för att motverka sovjetisk expansion?
A. FN
B. WTO
C. G7
D. NATO

11. Vilken händelse ledde till en intensiv rivalitet mellan USA och Sovjetunionen?
A. Första världskriget
B. Andra världskriget
C. Den Rymdkapplöpningen
D. Fackföreningarnas framväxt

12. Vilken faktor var en primär anledning till avkoloniseringen under kalla kriget?
A. Ekonomisk kris
B. Krig i Europa
C. Kalla kriget och stormakternas intressen
D. Koloniala makters svaghet

13. Vilken typ av regering var mest förekommande i Östeuropa under kalla kriget?
A. Demokratisk
B. Monarkisk
C. Kommunistisk
D. Socialistisk

14. Hur skapades NATO?
A. Utan amerikansk inblandning
B. För att motverka Sovjetunionens hot
C. Genom FN:s beslut
D. Genom avtal i Asien

15. Vad definierar “det kalla kriget”?
A. En stor global konflikt
B. En period av spänningar mellan supermakter utan direkt krig
C. En fredsperiod i världen
D. En ekonomisk kris

Resonerande frågor

1. Vilka faktorer anser du bidrog mest till kalla krigets utbrott?
Syftet är att bedöma elevens förmåga att analysera och väga olika orsaker mot varandra.

2. Diskutera hur kalla kriget har format dagens internationella relationer.
Frågan ger elever möjlighet att visa förståelse för det långsiktiga arvet av kalla kriget.

3. Vilken roll tror du ideologiska skillnader spelar i dagens globala konflikter?
Denna fråga uppmanar till djuplodande reflektion och analys av nutida frågeställningar.

4. Hur kan händelser under kalla kriget ses som speglar av dagens politiska konflikter?
För att ge möjlighet till kopplingar mellan historiska och samtida händelser.

5. På vilket sätt påverkade kalla kriget kultur och samhälle i de drabbade länderna?
Denna fråga undersöker elevers förståelse för kulturell påverkan av geopolitik.

6. Reflektera över hur media spelade en roll under kalla kriget. Vilken inverkan hade den?
Frågan utmanar elever att tänka kritiskt kring medielandskapets påverkan.

7. Hur tacklade länder i tredje världen kalla krigets polariserade maktstruktur?
Syftet är att se hur elever kan diskutera alternativ och motstånd.

8. Vilken roll spelade kärnvapendoktriner i att forma kalla kriget och dess slut?
Elever ska kunna analysera och diskutera komplexa teorier kring kärnvapenkontroll.

Bedömning

Faktafrågorna ger maximalt 15 poäng, där varje korrekt svar ger 1 poäng. De resonerande frågorna ger maximalt 8 poäng, där varje fråga ger 1 poäng. För betyg E krävs minst 8 poäng totalt, för betyg C krävs 12 poäng totalt (med minst 3 poäng från resonerande frågor) och för betyg A krävs 18 poäng totalt (med minst 5 poäng från resonerande frågor).