Provkonstruktion
Årskurs: Gymnasiet
Ämne eller kurs: Historia 1b
Tema: Karl X Gustav och Sveriges framväxt som stormakt
Syfte
Syftet med provet är att bedöma elevernas kunskaper om Karl X Gustavs roll i Sveriges framväxt som stormakt under 1600-talet, samt deras förmåga att analysera och reflektera över historiska förhållanden och händelser i Sverige.
Koppling till styrdokument
Centralt innehåll
“Lektionens fokus ligger på Karl X Gustavs regeringstid, hans strategi under krig, och hur hans beslut bidrog till att Sverige etablerades som en stormakt i Europa under 1600-talet.”
Kunskapskrav
Eleven kan redogöra för centrala historiska förhållanden och händelser i Sverige samt deras betydelse för samhällets utveckling och Sveriges roll i internationella relationer.
Prov
Faktafrågor
1. Vilket år blev Karl X Gustav kung av Sverige?
- A) 1640
- B) 1654
- C) 1660
- D) 1632
2. Vilket av följande krig ledde Karl X Gustav under sin regeringstid?
- A) Kriget mot Polen
- B) Stora nordiska kriget
- C) Karl XII:s krig
- D) Kriget mot Ryssland
3. Vad var en av de huvudsakliga strategierna för Karl X Gustav i sina krig?
- A) Passivitet
- B) Snabbhet och flexibilitet
- C) Endast diplomatiska lösningar
- D) Styrka i försvar
4. Vilken betydelse hade freden i Köpenhamn för Sverige?
- A) Den ledde till förlust av territorium
- B) Den bekräftade Sveriges ställning som stormakt
- C) Den skapade en allians med Danmark
- D) Den orsakade interna konflikt
5. Vilken av följande beskrivningar stämmer bäst in på Karl X Gustavs ledarskapsstil?
- A) Enbart militärisk
- B) Kombination av militär och diplomati
- C) Enbart diplomatisk
- D) Passiv och tveksam
6. Vilka länder var Sveriges viktigaste motståndare under Karl X Gustavs regeringstid?
- A) Norge och Ryssland
- B) Danmark och Polen
- C) England och Frankrike
- D) Tyskland och Finland
7. Vad var ett centralt mål med Karl X Gustavs diplomati under sin tid?
- A) Att stärka Sveriges position i Europa
- B) Att bilda allianser med Ryssland
- C) Att isolera Sverige
- D) Att återfå territorium från Finland
8. När avslutades det andra danska kriget?
- A) 1657
- B) 1660
- C) 1645
- D) 1665
9. Vad kännetecknade Karl X Gustavs fältslag?
- A) Snabba och överraskande angrepp
- B) Långsam och defensiv krigföring
- C) Överenskommelser med fiender
- D) Enbart gemein
10. Vilken av följande faktorer bidrog mest till Karl X Gustavs framgång i krig?
- A) Stöd från bönderna
- B) Högkvalitativa militärstrategier
- C) Tempot i krig
- D) Extra anställda
11. Vad blev en konsekvens av Karl X Gustavs krigföring?
- A) Aktieinvesteringar
- B) Ökning av Sveriges territorium
- C) Minskad befolkning
- D) Ekonomisk nedgång
12. Hur påverkade Karl X Gustavs beslut Sveriges framtida diplomatiska relationer?
- A) Försvagade relationerna med andra länder
- B) Etablerade Sverige som en respekterad makt
- C) Inga förändringar
- D) Ökade konflikten med Danmark
13. Vilken typ av beslut präglade Karl X Gustavs styre?
- A) Endast militäriska beslut
- B) En blandning av militäriska och diplomatiska beslut
- C) Ofta impulsiva beslut
- D) Beslut som ignorerade omvärlden
14. Vilken roll hade kungens rådgivare under Karl X Gustavs regeringstid?
- A) Viktiga för beslut och strategi
- B) Ingen betydande roll
- C) Enbart rådgivare sedan minnen av krig
- D) Bara för inre frågor
15. Vad kännetecknade konflikten med Danmark under Karl X Gustavs styre?
- A) Fredliga förhandlingar
- B) Aggressiv och strategisk krigföring
- C) Ingen påverkan på Sverige
- D) Inga frekventa konflikter
Resonerande frågor
1. Analysera karaktären av Karl X Gustavs krigsstrategi och dess effekt på krigsresultat. Detta ger möjlighet till djupgående analys av beslutande faktorer i krig.
2. Diskutera hur Karl X Gustavs beslut under krigen avvek från tidigare kungars beslut och hur detta formade framtiden för Sverige. Frågan öppnar upp för en jämförande analys.
3. Reflektera över vikten av diplomati i samband med krig och hur Karl X Gustav praktiserade detta. Ger eleverna möjlighet att diskutera en komplex aspekt av ledarskap.
4. Hur påverkade freden i Köpenhamn de svenska relationerna med andra länder efter Karl X Gustav? Diskussionen kan leda till insikter om långsiktiga strategier.
5. Vad kan vi lära oss av Karl X Gustavs ledarskap som är relevant för dagens värld? Öppnar för personliga reflektioner och kopplingar till nutiden.
6. Diskutera hur Karl X Gustav representerar en typ av ledarskap som är relevant för dagens politik. Frågan uppmuntrar till kritisk tänkande.
7. Vilka lärdomar kan dras från Karl X Gustavs strategier för att förstå moderna konflikter? Ger eleverna en möjlighet att koppla historia till nutid.
8. Hur skulle Sveriges kurs under Karl X Gustavs period kunna ha sett annorlunda ut med en annan kung? Skapar en alternativ historisk diskussion och uppmuntrar kreativt tänkande.
Bedömning
Provet kan bedömas med totalt 30 poäng. Faktafrågorna ger 1 poäng vardera, och de resonerande frågorna ger 3 poäng vardera. För att nå betyg E krävs minst 8 poäng totalt. För betyg C krävs minst 12 poäng, varav minst 3 poäng från resonerande frågor. För betyg A krävs minst 18 poäng, varav minst 5 poäng från resonerande frågor.