Prov
Årskurs: Gymnasiet
Ämne: Historia 3
Tema: Globalisering
Syfte
Syftet med provet är att bedöma elevernas kunskap och förståelse för globaliseringens historiska processer och dess effekter, samt deras förmåga att kritiskt granska historiska källor.
Koppling till styrdokument
Centralt innehåll
- Någon global förändringsprocess under 1800- och 1900-talen. Dess konkreta förlopp samt konsekvenser för samhällen, grupper och individer på regional eller lokal nivå.
- Källkritiska och metodiska problem förknippade med behandlingen av olika typer av historiskt källmaterial inom till exempel politisk historia, socialhistoria eller miljöhistoria.
Betygskriterier
- Eleven kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem.
Prov
Faktafrågor
- Vilken av följande händelser anses vara central för globalisering under 1900-talet?
A) Första världskriget
B) Kalla kriget
C) Internetets framväxt
D) Den industriella revolutionen - Vad innebär begreppet “källkritik”?
A) Att använda mer än en källa i sin forskning
B) Metod för att bedöma källors trovärdighet
C) Att bara använda historiska källor
D) Att ignorera ovetenskapliga källor - Vilken av följande faktorer har påverkat globaliseringen mest under 1800-talet?
A) Utvidgning av handelsvägar och kolonialism
B) Inbördeskrig
C) Sociala reformer
D) Vetenskapliga upptäckter - Migration under 1800- och 1900-talen präglades av:
A) Enbart krig
B) Ekonomiska möjligheter och politiska förföljelser
C) Endast klimatförändringar
D) Ingen speciell orsak - Kulturutbyten som skett genom globalisering är ett resultat av:
A) Isolation av länder
B) Enbart handelsförbindelser
C) Kommunikation och resande
D) Politisk kontroll - Vilken roll spelade internet för globaliseringen?
A) Förhindrade kommunikation
B) Underlättade global kommunikation och handel
C) Var enbart en underhållningskanal
D) Påverkade inte globaliseringen - Vilket av följande begrepp beskriver en ökning av internationella ekonomiska och sociala relationer?
A) Isolation
B) Globalisering
C) Regionalisering
D) Lokalisering - Vad innebär termen “globalisering” i sociologiskt sammanhang?
A) Minska internationella förbindelser
B) Ökad interaktion mellan länder
C) Enbart kulturell utbyte
D) Endast ekonomisk påverkan - Vilken av följande effekter har globalisering haft på miljön?
A) Ökad resursutnyttjande och miljöförändringar
B) Ingen effekt
C) Endast negativa effekter på hälsa
D) Minskat behov av resurser - Vad betonar Historisk metod i sin forskning?
A) Enbart nutida händelser
B) Analys av historiska källor
C) Internationell politik
D) Enbart ekonomi - Vad kännetecknar socialhistoria?
A) Studiet av samhällsstrukturer och förändringar
B) Fokus på krigshistorik
C) Endast kulturella aspekter
D) Ingen specifik inriktning - Vilket av följande uttryck är ett resultat av globalisering?
A) Isolation av kulturer
B) Global kulturutbyte
C) Enbart lokal handel
D) Minskat medvetande om andra kulturer - Vilken typ av källa skulle vara mest användbar för att förstå migrationsmönster under 1900-talet?
A) Enbart ekonomiska rapporter
B) Utredningar av kulturella teorier
C) Primärkällor som dagböcker och brev
D) Statistiska sammanställningar - Vilken historisk händelse exemplifierar negativ påverkan av globalisering?
A) Spridning av teknologi
B) Ökad handel
C) Kolonialismens effekter
D) Modernisering av länder - Vilken av följande aspekter är förknippad med globaliseringens negativa effekter?
A) Ökad kulturell homogenisering
B) Ekonomiska ojämlikheter
C) Förbättrad kommunikation
D) Ökad ekonomisk tillväxt
Resonerande frågor
- Diskutera hur globalisering kan påverka den kulturella identiteten i olika länder. Syftet är att få eleverna att reflektera över kulturens dynamiska natur i en global kontext.
- Analysera de historiska migrationsmönstrens roll i dagens globala samhälle. Med denna fråga uppmanas eleverna att koppla historiska och nutida fenomen.
- Vilka etiska överväganden måste vi ta hänsyn till när vi bedömer globaliseringens effekter? Detta ger eleverna möjlighet att tänka kritiskt och reflektera över ansvar och konsekvenser.
- Hur kan en djupare förståelse för källkritik stärka vår insikt i historiska händelser? Genom detta får eleverna möjlighet att reflektera över vikten av källkritik i historieforskning.
- Diskutera betydelsen av socialhistoria i studiet av globalisering. Här får eleverna chans att koppla ihop olika historiska perspektiv.
- På vilket sätt kan vi se globalisering som en ‘dubbel-edged sword’ med både positiva och negativa effekter? Frågan uppmuntrar till en balanserad och nyanserad diskussion.
- Hur kan vi använda historiska exempel för att förutspå framtida trender i globalisering? Denna fråga stimulerar till tänkande kring framtiden med hjälp av historiska perspektiv.
- Resonera kring hur globalisering kan forma framtida politiska och ekonomiska landskap. Detta ger eleverna möjlighet att använda sin kunskap och insikt på en framtidsorienterad nivå.
Bedömning
Provet består av 15 faktafrågor och 8 resonerande frågor. Varje faktafråga ger 1 poäng. De resonerande frågorna betygsätts med maximum 3 poäng var, beroende på djup och kvalitet i analysen. För att uppnå betyg E krävs minst 10 poäng, för C krävs minst 15 poäng och för A krävs minst 20 poäng, där eleven även måste ha besvarat minst 3 resonerande frågor adekvat.