Prov: Frihetstiden och Gustavianska tiden
Ämne: Historia
Årskurs: 9
Tema: Frihetstiden och Gustavianska tiden
Syfte
Syftet med provet är att undersöka elevernas förståelse för de viktigaste händelserna och idéerna under Frihetstiden och Gustavianska tiden. Eleverna ska visa kunskap om maktförhållanden, politiska reformer och viktiga personer som präglade dessa epoker. Provet syftar också till att utveckla elevernas förmåga att resonera kring historiska skeenden och deras konsekvenser för samhället. Genom att arbeta med provet tränar eleverna sin förmåga att analysera och dra slutsatser utifrån historiska fakta.
| Centralt innehåll | Betygskriterium E | Betygskriterium C |
|---|---|---|
| Sveriges historia från 1600-talet till 1800-talet | Eleven har grundläggande kunskaper om tidsepoker och kan beskriva några skeenden | Eleven har goda kunskaper och kan förklara samband mellan olika skeenden |
| Politiska förändringar och maktförhållanden under 1700-talet | Eleven kan på ett enkelt sätt ge exempel på politiska förändringar och hur makten fördelades | Eleven kan på ett utvecklat sätt analysera och resonera om politiska förändringar |
[Lgr22, Historia, Åk 7-9]
Prov
Faktafrågor
Antal poäng: 18
- Under vilken tidsepok ägde Frihetstiden rum?
a) 1600-1650
b) 1718-1772
c) 1780-1820
d) 1800-1850 - Vilket år dog kung Karl XII, vilket markerade början på Frihetstiden?
a) 1700
b) 1718
c) 1725
d) 1730 - Vad kännetecknade Frihetstiden i Sveriges politiska system?
a) Stark kungamakt
b) Parlamentarism och riksdagens makt ökade
c) Absolut monarki
d) Krig och konflikter - Vem tog makten vid statskuppen 1772?
a) Gustav III
b) Karl XII
c) Drottning Kristina
d) Gustav IV Adolf - Vad var Gustav III:s viktigaste reform?
a) Införde tryckfrihet
b) Avskaffade riksdagen
c) Stärkte kungamakten genom en statskupp
d) Startade industrialiseringen - Vilket land var Sveriges största fiende under Frihetstiden?
a) Danmark
b) Ryssland
c) Frankrike
d) England - Vad kallades den period som följde efter Gustav III:s statskupp?
a) Frihetstiden
b) Gustavianska tiden
c) Karl XII:s tid
d) Stormaktstiden - Vilket samhällsskikt hade störst inflytande under Frihetstiden?
a) Adeln och riksdagen
b) Bönderna
c) Präster
d) Borgarna - Vilket av följande påståenden stämmer om Gustav III?
a) Han var en upplyst kung som ville modernisera Sverige
b) Han avskaffade riksdagen helt
c) Han förlorade makten i en statskupp
d) Han var motståndare till konst och kultur - Vilket år blev Gustav III mördad?
a) 1772
b) 1786
c) 1792
d) 1800 - Vad kallades det parlamentariska systemet som fanns under Frihetstiden?
a) Enhetsstat
b) Riksdag med fyra stånd
c) Republik
d) Monarki utan riksdag - Vilket viktigt politiskt dokument infördes under Frihetstiden?
a) Tryckfrihetsförordningen
b) Sveriges grundlag
c) Regeringsformen
d) Frihetsfördraget - Vilken roll hade bondeståndet i riksdagen under Frihetstiden?
a) Ingen roll alls
b) Rätt att rösta och påverka beslut
c) Endast rådgivande
d) De styrde ensam - Hur påverkades Sverige av upplysningstiden under Frihetstiden?
a) Ingen påverkan
b) Ökat intresse för vetenskap och politik
c) Ökat religiöst förtryck
d) Förbud mot nya idéer - Vad innebar statskuppen 1772 för kungamakten?
a) Den försvagades
b) Den stärktes markant
c) Den avskaffades
d) Den flyttades till riksdagen - Vilket år startade Frihetstiden?
a) 1718
b) 1720
c) 1730
d) 1740 - Vad var riksdagens roll under Frihetstiden?
a) Endast symbolisk
b) Hade verklig makt över beslut
c) Kunde inte påverka politiken
d) Styrdes av kungen - Vilket av följande var en konsekvens av Gustav III:s styre?
a) Ökad censur och maktkoncentration
b) Demokratiska reformer
c) Slut på all politisk makt för kungen
d) Krig med Danmark
Ordkollen
Antal poäng: 12
Beskrivning: Nedan listas ord och begrepp som följs av tre alternativa förklaringar. Du ska ringa in det alternativ som är korrekt.
| Ord | 1 | 2 | 3 |
|---|---|---|---|
| Frihetstiden | Period med kungens absoluta makt | Period med ökad makt för riksdagen | Period då Sverige var i krig |
| Gustav III | En svensk kung som stärkte kungamakten | En adelsman som ledde riksdagen | En präst som införde nya lagar |
| Riksdag | Sveriges parlament med fyra stånd | En kunglig domstol | En militär ledningsgrupp |
| Statskupp | En fredlig övergång av makt | En plötslig maktövertagande genom våld | Ett lagligt val |
| Tryckfrihet | Frihet att trycka böcker och tidningar | Förbud mot att trycka böcker | Statens kontroll av tryck |
| Upplysningstiden | En tid med fokus på vetenskap och förnuft | En tid med krig och konflikter | En tid då kungen hade all makt |
| Adeln | En grupp av rika bönder | En grupp med ärftliga titlar och makt | En grupp präster |
| Ståndsriksdag | Riksdag indelad i fyra samhällsgrupper | En riksdag utan några grupper | En kunglig församling |
| Parlamentarism | System där riksdagen har stor makt | Kungens absoluta makt | En militär diktatur |
| Gustav IV Adolf | Kung efter Gustav III | Statsminister under Frihetstiden | En känd författare |
| Tryckfrihetsförordningen | Lag som gav tryckfrihet i Sverige | Lag som förbjöd tryckning | Lag om kungens makt |
| Bondeståndet | Böndernas grupp i riksdagen | Adelsmännen i riksdagen | Prästerskapet i riksdagen |
Resonerande frågor
Antal poäng: 20
Beskrivning: Besvara nedanstående frågor så bra du kan. Du kan skriva dina svar på baksidan.
- Hur påverkades maktfördelningen i Sverige under Frihetstiden? Ge exempel på vilka grupper som hade makt och hur det fungerade.
- Diskutera varför Gustav III genomförde statskuppen 1772 och vilka förändringar det medförde i Sveriges styrelseskick.
- Vilka likheter och skillnader finns mellan Frihetstiden och Gustavianska tiden när det gäller politisk makt och demokratiska rättigheter?
- Hur påverkade upplysningstiden idéerna och politiken under Frihetstiden? Ge exempel på hur dessa idéer kunde synas i samhället.
- Tänk dig att du levde under Frihetstiden och hade olika stånd (adel, borgare, bonde eller präster). Hur tror du att din makt och frihet såg ut? Diskutera fördelar och nackdelar med ståndssamhället.
Bedömning
Totalt antal poäng: 50
| Betyg | Andel rätt | Poäng |
|---|---|---|
| E | 30 % | 15 |
| D | 50 % | 25 |
| C | 70 % | 35 |
| B | 80 % | 40 |
| A | 90 % | 45 |
Faktafrågor och ordkollen tillsammans är värda 30 poäng, och resonerande frågor 20 poäng. Resonerande svar bedöms utifrån saklighet och förmåga att förklara och resonera självständigt.
Tidsuppskattning: 60 minuter.