Prov. Samhällskunskap. Sveriges statsskick och riksdag. [Åk. 7 – 9]

Prov: Sveriges statsskick och riksdag

Ämne: Samhällskunskap
Årskurs: 8
Tema: Sveriges statsskick och riksdag

Syfte

Syftet med provet är att eleverna ska visa sin förståelse för hur Sveriges statsskick fungerar, vilken roll riksdagen har, och hur demokratiska processer går till. Provet kopplar till centralt innehåll i samhällskunskap för årskurs 7–9, där eleverna ska kunna beskriva demokratiska principer och Sveriges politiska system. Genom provet bedöms både faktakunskaper och förmågan att resonera kring varför statsskicket är uppbyggt som det är och hur medborgare kan påverka. Detta är viktigt för att förbereda eleverna för aktivt medborgarskap.

Centralt innehåll och betygskriterier

Centralt innehåll Betygskriterium E Betygskriterium C
Sveriges statsskick, demokratiska principer och hur riksdagen fungerar Eleven kan med viss säkerhet beskriva och förklara enkla samband Eleven kan med god säkerhet beskriva och förklara samband och ge exempel på hur statsskicket fungerar
Hur politiska beslut fattas och hur man kan påverka Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang Eleven kan föra utvecklade resonemang med underbyggda argument

Källa: Skoltabellen.JSON, Samhällskunskap, Åk 7-9

Prov

Faktafrågor

Antal poäng: 18

  1. Vad kallas Sveriges statsskick?
    • a) Monarki
    • b) Republik
    • c) Demokrati
    • d) Diktatur
  2. Vilken är Sveriges högsta lagstiftande församling?
    • a) Kommunfullmäktige
    • b) Riksdagen
    • c) Regeringen
    • d) Föreningsstämman
  3. Hur många ledamöter finns i Sveriges riksdag?
    • a) 349
    • b) 300
    • c) 400
    • d) 200
  4. Vad innebär begreppet “proportionellt valsystem”?
    • a) Att alla partier får lika många platser
    • b) Att mandat fördelas efter hur många röster partierna fått
    • c) Att den som får flest röster vinner allt
    • d) Att bara vissa väljare får rösta
  5. Hur ofta hålls riksdagsval i Sverige?
    • a) Var 2 år
    • b) Var 4 år
    • c) Var 6 år
    • d) Var 5 år
  6. Vilken uppgift har riksdagen?
    • a) Att verkställa lagar
    • b) Att stifta lagar och kontrollera regeringen
    • c) Att döma i brottmål
    • d) Att skriva nyheter
  7. Vad kallas den som leder riksdagens arbete?
    • a) Statsminister
    • b) Talman
    • c) President
    • d) Borgmästare
  8. Vilka kan rösta i riksdagsvalet?
    • a) Alla svenska medborgare som är 18 år eller äldre
    • b) Alla som bor i Sverige, oavsett medborgarskap
    • c) Endast medlemmar i politiska partier
    • d) Alla som är över 16 år
  9. Vad betyder “majoritetsregering”?
    • a) En regering med stöd av mer än hälften av riksdagens ledamöter
    • b) En regering som styr utan stöd från riksdagen
    • c) En regering bestående av flera partier
    • d) En regering utsedd av talmannen
  10. Vad är en motion?
    • a) En fråga från en riksdagsledamot till regeringen
    • b) Ett förslag till riksdagen från en ledamot
    • c) En ny lag som regeringen vill införa
    • d) En dom från Högsta domstolen
  11. Vad är regeringen?
    • a) Samling av riksdagsledamöter
    • b) Sveriges högsta domstol
    • c) Den verkställande makten som styr landet
    • d) Ett politiskt parti
  12. Hur väljs statsministern?
    • a) Av folket i allmänna val
    • b) Av riksdagen efter val
    • c) Av regeringen själv
    • d) Av talmannen
  13. Vad är en utskott i riksdagen?
    • a) En partigrupp
    • b) En specialgrupp som behandlar vissa frågor
    • c) En grupp väljare
    • d) En domstol
  14. Vad kallas det när riksdagen kontrollerar regeringen?
    • a) Misstroendeförklaring
    • b) Val
    • c) Motion
    • d) Utskott
  15. Vad betyder begreppet “demokrati”?
    • a) Att en person bestämmer
    • b) Att folket har makten genom val
    • c) Att man inte får protestera
    • d) Att alla är lika gamla
  16. Vilken roll har talmannen?
    • a) Leder riksdagens debatter och representerar riksdagen
    • b) Leder regeringen
    • c) Är chef för polisen
    • d) Är Sveriges president
  17. Vad händer om riksdagen fäller regeringen i en misstroendeförklaring?
    • a) Regeringen måste avgå
    • b) Regeringen får fler mandat
    • c) Riksdagen upplöses
    • d) Ingenting händer
  18. Hur kan medborgare påverka politiska beslut?
    • a) Genom att rösta, delta i debatter och skriva insändare
    • b) Genom att bestämma vilka lagar som ska gälla
    • c) Genom att inte delta i val
    • d) Genom att överklaga till riksdagen

Ordkollen

Antal poäng: 12
Beskrivning: Nedan listas ord och begrepp som följs av tre alternativa förklaringar. Du ska ringa in det alternativ som är korrekt.

Ord 1 2 3
Statsskick Hur ett land styrs och organiseras En typ av regering Ett politiskt parti
Riksdag Sveriges regering Sveriges lagstiftande församling Sveriges domstol
Demokrati Folket styr genom val En form av diktatur Att kungen bestämmer
Regering De som verkställer lagar En grupp väljare En särskild domstol
Motion Ett förslag från en riksdagsledamot Ett beslut från regeringen En typ av val
Talman Riksdagens ordförande Statsministern En politisk partiledare
Proportionellt valsystem Mandat fördelas efter röster Alla får lika många platser Endast vinnaren får alla mandat
Majoritetsregering Regering med stöd av mer än hälften En regering utan stöd i riksdagen En regering med endast ett parti
Misstroendeförklaring Riksdagens sätt att fälla en regering En lag som riksdagen stiftar Ett val till riksdagen
Val När folket röstar En lag som riksdagen stiftar En motion från regeringen
Lagstiftning Att stifta lagar Att verkställa lagar Att tolka lagar
Statsminister Ledare för regeringen Ordförande i riksdagen Sveriges kung

Resonerande frågor

Antal poäng: 20
Beskrivning: Besvara nedanstående frågor så bra du kan. Du kan skriva dina svar på baksidan.

  1. Varför är det viktigt att Sverige har ett demokratiskt statsskick? Ge exempel på hur medborgare påverkar politiken.
  2. Beskriv hur riksdagen och regeringen samarbetar i Sveriges statsskick. Varför är det viktigt att de har olika roller?
  3. Hur fungerar proportionellt valsystem? Vad är fördelarna och nackdelarna med det?
  4. Vad händer om en regering får en misstroendeförklaring i riksdagen? Varför finns denna möjlighet?
  5. Tänk dig att Sverige skulle byta till en diktatur. Hur skulle det påverka medborgarnas rätt att påverka? Diskutera för- och nackdelar ur ett demokratiskt perspektiv.

Bedömning

Totalt antal poäng: 50

Betyg Andel rätt Poäng
E 30 % 15
D 50 % 25
C 65 % 33
B 80 % 40
A 90 % 45

Faktafrågorna och ordkollen tillsammans ger 30 poäng, medan de resonerande frågorna ger 20 poäng. De resonerande frågorna värderas högre för att bedöma elevernas förmåga att analysera och argumentera.

Tidsuppskattning: 60 minuter


Modern Tillbaka-knapp