Provkonstruktion
Årskurs: 3
Ämne: Samhällskunskap
Tema: Jämförelse av olika statsskick
Syfte
Syftet med provet är att bedöma elevernas kunskaper om olika statsskick, deras kännetecken och exempel på länder som tillämpar dessa system. Provets mål är att främja förståelsen för skillnaderna mellan demokrati och diktatur samt mellan monarki och republik.
Koppling till styrdokument
Centralt innehåll
Undervisningen ska behandla vad begreppen demokrati och diktatur, monarki och republik samt parlamentarism och presidentstyre innebär. Eleverna ska även få exempel på hur dessa olika stats- och styrelseskick kan fungera.
Kunskapskrav
Eleven kan ge exempel på olika statsskick och beskriva några grundläggande kännetecken för dessa.
Prov
Faktafrågor
1. Vilket statsskick kännetecknas av att en kung eller drottning är statschef?
- A) Republik
- B) Diktatur
- C) Monarki
- D) Demokrati
2. Vad kännetecknar en republik?
- A) Maktutövning genom val
- B) En person har all makt
- C) Ingen folkomröstning
- D) Maktarv
3. Vilket av följande länder är en demokrati?
- A) Sverige
- B) Finland
- C) Saudiarabien
- D) Nordkorea
4. Vad innebär parlamentarism?
- A) Makt ligger hos en president
- B) Makt delas mellan regering och parlament
- C) Ingen maktdelning
- D) Folket kan inte rösta
5. I vilket statsskick får medborgarna göra val för att välja sina representanter?
- A) Demokrati
- B) Monarki
- C) Diktatur
- D) Anarki
6. Vilket av följande statsskick har oftast en konstitutionell monark?
- A) Diktatur
- B) Monarki
- C) Republik
- D) Socialism
7. Vad är en diktatur?
- A) En form av demokrati
- B) En maktform utan folkets inflytande
- C) En stat med flera partier
- D) En absolut monarki
8. Vad är skillnaden mellan en president och en statsminister?
- A) Presidenten är statschef i en republik, statsministern leder regeringen
- B) Statsministern är alltid en monark
- C) Ingen skillnad
- D) Båda är valda av folket
9. Vilket av följande är ett exempel på en fördel med demokrati?
- A) Folket har rösträtt
- B) En person kontrollerar all makt
- C) Stora begränsningar av yttrandefrihet
- D) Ingen möjlighet till val
10. Vilken typ av statsskick har oftast en vald församling med makt att stifta lagar?
- A) Diktatur
- B) Demokrati
- C) Monarki
- D) Oligarki
11. I en monarki är makten ofta…
- A) Delad mellan folkets valda representanter
- B) Ärftlig
- C) Tillfällig
- D) Basera på religion
12. Vad kännetecknar en parlamentarisk demokrati?
- A) Regeringen måste ha stöd av parlamentet
- B) Ingen röstning av folket
- C) Makten är koncentrerad till en person
- D) Makten är alltid ärftlig
13. Vad är det främsta kännetecknet för en republik?
- A) Monarkisk styre
- B) Folkvalda representanter
- C) Ingen lagstiftning
- D) Absolut makt
14. I vilken typ av statsskick har medborgarna ingen möjlighet att påverka regeringen?
- A) Diktatur
- B) Monarki
- C) Parlamentarism
- D) Republik
15. Eritrea är ett exempel på vilket statsskick?
- A) Parlamentarism
- B) Diktatur
- C) Monarki
- D) Demokrati
Resonerande frågor
1. Beskriv vad du anser är fördelarna med demokrati jämfört med diktatur. Detta uppmanar eleverna att tänka kritiskt på styrkorna hos demokratiska system.
2. Hur påverkar ett statsskick medborgarnas rättigheter? Syftet är att få elever att reflektera över kopplingen mellan styre och medborgarens friheter.
3. Diskutera hur en konstitutionell monarki fungerar i praktiken. Här uppmanas elever att ge exempel och analysera verkliga situationer.
4. Vilken statsskick skulle du förespråka och varför? Denna fråga ger eleverna möjlighet att uttrycka sina egna åsikter och grunder.
5. Hur kan du se skillnader i maktutövning mellan parlamentarism och presidentstyre? Denna fråga kräver att eleverna tydligt formar och beskriver skillnader.
6. Vad tycker du är det mest effektiva statsskicket för att skydda medborgarnas rättigheter? Genom att diskutera detta kan eleverna analysera vad som är viktigt i ett statsskick.
7. Analysera exempel på länder som har bytt statsskick. Eleverna får här möjlighet att koppla teori till verklighet och förstå dynamiken i statsskickets förändring.
8. Reflektera över hur mediernas roll kan skilja sig mellan olika statsskick. Denna fråga ger eleverna möjlighet att tänka kritiskt på information och frihet i samhället.
Bedömning
Provets poängsättning är som följer:
Faktafrågor: Varje korrekt svar ger 1 poäng.
Resonerande frågor: Varje välutvecklat svar ger upp till 3 poäng.
För att uppnå betyg E krävs minst 8 poäng, för betyg C minst 12 poäng (varav minst 3 poäng från resonerande frågor) och för betyg A minst 18 poäng (varav minst 5 poäng från resonerande frågor).