Provkonstruktion

Årskurs: Gymnasiet

Ämne: Bevakning och säkerhet

Tema: Krisberedskap och respons

Syfte

Syftet med provet är att bedöma elevernas förståelse för koncepten krisberedskap och respons, samt deras förmåga att tillämpa kunskaperna i praktiska situationer och deras färdigheter att kommunicera och samarbeta under kriser.

Koppling till styrdokument

Centralt innehåll

Undervisningen ska behandla vikten av krisberedskap och hur man genomför effektiv respons vid olika typer av kriser. Detta innefattar planering för nödsituationer, identifiering av resurser, och betydelsen av samarbete och kommunikation under en kris. Eleverna ska få verktyg för att hantera och reagera på kriser på ett metodiskt sätt.

Kunskapskrav

Eleven redogör för manuella och automatiska system för krisberedskap och säkerhet och beskriver hur man kan agera vid olika krissituationer. Eleven ska kunna dokumentera och rapportera kring kriser samt arbeta i team för att säkerställa en god respons.

Prov

Faktafrågor

1. Vad är ett centralt syfte med krisberedskap?

A. Att skapa medvetenhet om faror

B. Att agera snabbt vid en kris

C. Att identifiera resurser

D. Att minska osäkerhet och öka beredskap

2. Vilken typ av kris kan uppstå vid en naturkatastrof?

A. Företagskris

B. Brand

C. Ekonomisk kris

D. Cyberattack

3. Vad bör ingå i en krisplan?

A. Personliga åsikter

B. Historiska data

C. Tydliga rutiner och åtgärder

D. Ekonomiska analyser

4. Vad är en kritisk komponent i kommunikation under en kris?

A. Att kommunikationen är långsam

B. Att informationen är tydlig och snabb

C. Att endast chefer kommunicerar

D. Att undvika frågor

5. Vilken resurs är viktigast vid en brand?

A. Mänskliga resurser

B. Brandutrustning

C. Finansiering

D. Informationssystem

6. Hur kan övningar bidra till bättre krisberedskap?

A. Genom att identifiera brister

B. Genom att minska antalet involverade

C. Genom att enbart öka kostnader

D. Genom att undvika verkliga scenarier

7. Vad bör man göra först i en krissituation?

A. Informera media

B. Bedöma situationen

C. Lämna platsen

D. Kontakta vänner

8. Vilka personer bör ingå i ett kristeam?

A. Endast ledningen

B. Jurister

C. Personer med olika kompetenser

D. Alla anställda

9. Vad är viktigt att rapportera efter en kris?

A. Endast positiva resultat

B. Både framgångar och brister

C. Inga detaljer

D. Bara ekonomiska förluster

10. Vad kännetecknar en lyckad krisplan?

A. Regelbunden utvärdering och uppdatering

B. Lång och komplicerad

C. Ingen förberedelse krävs

D. Kan inte ändras

11. Vad är ett exempel på en manuell åtgärd vid kris?

A. Automatiska larm

B. Evakuering

C. Digital kommunikation

D. Ekonomiska beslut

12. Hur kan man säkerställa effektivitet i krisberedskapen?

A. Ingen kommunikation

B. Genom att öva regelbundet

C. Enbart teoretiska diskussioner

D. Genom att undvika feedback

13. Vad kan vara en konsekvens av bristande krisberedskap?

A. Ökad säkerhet

B. Försämrad respons och kaos

C. Bättre kommunikation

D. Ingen påverkan

14. Vilket av följande är viktigt vid resurshantering under en kris?

A. Ignorera resurser

B. Prioritera viktiga resurser

C. Använda alla resurser på en gång

D. Bara tänka på ekonomin

15. Vad kännetecknar god kommunikation under en kris?

A. Komplexa budskap

B. Tystnad

C. Tydlighet och snabbhet

D. Ensamkommunikation

Resonerande frågor

1. Hur skulle du utforma en krisplan för en specifik nödsituation?

Denna fråga ger eleverna möjlighet att visa sin förståelse för de komponenter som behövs i en krisplan och hur de kan tillämpas i praktiken.

2. Reflektera över hur olika typer av kommunikation kan påverka utfallet av en kris.

Denna fråga uppmuntrar eleverna att tänka kritiskt om kommunikationens roll i krissituationer och dess konsekvenser.

3. Diskutera betydelsen av samarbete mellan olika aktörer vid en kris.

Genom denna fråga kan eleverna uppvisa kunskap om hur teamwork och samarbete bidrar till effektiv respons under kriser.

4. Hur kan historiska exempel på kriser informera våra nuvarande beredskapsplaner?

Frågan ger möjlighet att knyta teori till praktik och reflektera över lärdomar från tidigare händelser.

5. Vilka faktorer påverkar effektiviteten i krisövningar?

Denna fråga ger eleverna en chans att analysera och resonera kring olika aspekter av krisövningar och deras syfte.

6. Hur kan teknik förbättra krisberedskap och respons?

Eleverna kan visa på innovativa lösningar och tankar kring teknikens roll företag och organisationer i krisanpassningar.

7. Vilka utmaningar kan uppstå vid implementering av en krisplan?

Här får eleverna reflektera över hinder och lösningar i praktiken när krisplaner ska tillämpas.

8. På vilket sätt kan utbildning och träning förbättra individers beredskap för kriser?

Genom denna fråga kan eleverna resonerar om betydelsen av kontinuerligt lärande och träning för att hantera krissituationer.

Bedömning

Faktafrågor: Varje korrekt svar ger 1 poäng, totalt 15 poäng möjliga. Resonerande frågor: Varje korrekt resonemang bedöms upp till 3 poäng, totalt 24 poäng möjliga.

För betyg E krävs minst 8 poäng, varav minst 2 poäng från resonerande frågor.

För betyg C krävs minst 12 poäng, varav minst 3 poäng från resonerande frågor.

För betyg A krävs minst 18 poäng, varav minst 5 poäng från resonerande frågor.