Provkonstruktion
Årskurs: Gymnasiet
Ämne: Samhällskunskap
Tema: Parlamentarism
Syfte
Syftet med provet är att bedöma elevernas förståelse för begreppet parlamentarism och dess tillämpning i det svenska politiska systemet. Provets frågor syftar till att undersöka elevernas kunskap om hur den parlamentariska processen fungerar, samt deras förmåga att resonera kring politiska frågor och system.
Koppling till styrdokument
Centralt innehåll
Undervisningen i samhällskunskap ska behandla demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt förhållandet mellan riksdag och regering, däribland begreppet parlamentarism. Eleverna ska också få förståelse för hur olika partier arbetar och deras roll i den politiska processen, inklusive hur regeringen bildas och hur den parlamentariska demokratin fungerar.
Kunskapskrav
Eleven kan beskriva vad parlamentarism och representativ demokrati innebär och ge exempel på hur dessa styrformer fungerar i Sverige. Dessutom ska eleven kunna redogöra för hur beslut fattas i riksdagen och vilken påverkan detta har på det svenska samhället.
Prov
Faktafrågor
- Vad innebär parlamentarism?
- A. Regeringen styr oavsett riksdagen.
- B. Riksdagen har inte inflytande över regeringen.
- C. Regeringen måste ha stöd av riksdagen. C
- D. Parlamentarism innebär direkt demokrati.
- Vilken partistruktur har Sveriges riksdag?
- A. Enkammarsystem. A
- B. Tvåkammarsystem.
- C. Olika lokala råd.
- D. Ingen specifik struktur.
- Vilken typ av regering bildas oftast i Sverige?
- A. Enpartiregering.
- B. Koalitionsregering. B
- C. Diktatur.
- D. Minoritetsregering.
- Vad är en koalitionsregering?
- A. En regering med bara ett parti.
- B. En regering där flera partier samarbetar. B
- C. En regering utan parlamentarisk kontroll.
- D. En tillfällig regering.
- Vilket av följande partier är representerat i Sveriges riksdag?
- A. Sverigedemokraterna. A
- B. Socialdemokratisk ungdom.
- C. Balkanpartiet.
- D. Enhetspartiet.
- Hur fungerar majoritetsval i en parlamentarisk demokrati?
- A. Partiet med flest röster får alltid makten.
- B. Partiet måste få över 50% av rösterna för att bilda regering. B
- C. Val genomförs varje år.
- D. Det är möjligt att bilda regering utan val.
- Vad händer om en regering förlorar riksdagens förtroende?
- A. Regeringen kan fortsätta styra utan problem.
- B. Regeringen måste avgå. B
- C. Riksdagen måste upplösas.
- D. Riksdagen kan inte påverka.
- Vilken funktion har riksdagen?
- A. Att lagstifta och kontrollera regeringen. A
- B. Att styra landet ensam.
- C. Att enbart representera regeringen.
- D. Att organisera val.
- Vad mäter valdeltagande?
- A. Hur många som röstar.A
- B. Flerpartisystem.
- C. Antalet avtal.
- D. Representationssystem.
- Vad är representativ demokrati?
- A. Folket väljer sina företrädare. A
- B. Regeringen bestämmer utan val.
- C. Endast en person får rösta.
- D. Ingen regel för deltagande.
- Hur bildas en ny regering i Sverige?
- A. Genom valresultat och förhandlingar. A
- B. Regeringen tillsätter sig själv.
- C. En ny riksdag måste väljas först.
- D. Ingen budget krävs för att bilda regering.
- Vilka är fördelarna med ett högt valdeltagande?
- A. Bättre representationssystem. A
- B. Mindre konflikt i politiken.
- C. Fler regler utan demokrati.
- D. Ingen påverkan på resultat.
- Vilken roll har minoritetsregeringar?
- A. De har alltid stöd av riksdagen.
- B. De måste sträva efter stöd i riksdagen. B
- C. Ingen påverkan på lagar.
- D. Kan inte bilda regering.
- Vad innebär “böjning av parlamentarismen”?
- A. Styrka av röster i riksdagen.
- B. Hur regeringen svarar på opinionen. B
- C. Att det inte finns några koalitioner.
- D. Enbart dictaturstyre.
- Hur ser samarbetet mellan riksdag och regering ut?
- A. De jobbar aldrig tillsammans.
- B. De samverkar i beslutsprocesser. B
- C. Riksdag beslutar, regering lyder.
- D. Regeringen är oberoende av riksdagen.
Resonerande frågor
- Vad är fördelarna och nackdelarna med att ha en parlamentarisk regering i Sverige? Diskutera hur detta påverkar medborgarnas förtroende för politiken.
Syftet är att ge elever möjlighet att analysera och resonera kring parlamentarismens konsekvenser. - Hur reagerar olika politiska partier på viktiga sociala frågor, som klimatpolitik eller utbildning? Vilka strategier använder de för att vinna stöd i riksdagen?
Frågan uppmanar eleverna att tänka kritiskt kring partiernas taktik och deras roller i den politiska processen. - Hur kan medborgarna påverka den politiska agendan i Sverige? Vilka kanaler och metoder finns det för att framföra sina åsikter och delta aktivt?
Denna fråga testar elevernas förståelse för medborgarens roll och inflytande i demokratin. - Diskutera skillnaderna mellan parlamentarism och presidentstyre. Vilka fördelar och nackdelar ser du med respektive styrelseskick?
Detta ger eleverna en chans att utforska och jämföra olika styrformer och genomsyrar en djupare förståelse. - Hur påverkar koalitionsregeringar beslut i riksdagen? Vilken roll spelar de i det långsiktiga styret?
Syftet är att skapa djupare insikt kring hur regeringskoalitioner fungerar och deras inverkan på politiska beslut. - I vilken utsträckning handlar parlamentarismen om att balansera makten mellan olika politiska aktörer? Analysera och ge exempel.
Frågan uppmuntrar eleverna att resonera kring maktdelning och ansvar i den politiska processen. - Vilka historiska faktorer har lett till utvecklingen av parlamentarismen i Sverige? Diskutera dess evolution.
Detta ger eleverna möjlighet att se den långsiktiga förändringen och kontexten för dagens politiska system. - Hur ser framtiden ut för den svenska parlamentarismen? Vilka trender och utmaningar kan påverka den?
Frågan syftar till att involvera eleverna i framåtblickande analyser och överväganden om demokrati och styre.
Bedömning
Provet bedöms med följande poängsystem:
- Faktafrågor: 1 poäng per korrekt svar (totalt 15 poäng).
- Resonerande frågor: 3 poäng per fråga (totalt 24 poäng).
För betyg:
- E-nivå: Minst 8 poäng (varav minst 0 poäng från resonerande frågor).
- C-nivå: Minst 12 poäng (varav minst 3 poäng från resonerande frågor).
- A-nivå: Minst 18 poäng (varav minst 5 poäng från resonerande frågor).