Provkonstruktion

Årskurs: Gymnasiet

Ämne eller kurs: Svenska 1

Tema: Argumentation och retorik

Syfte

Syftet med provet är att bedöma elevernas förmåga att analysera och värdera argumenterande texter samt deras förmåga att använda retoriska tekniker och formulera egna argument på ett övertygande sätt.

Koppling till styrdokument

Centralt innehåll

Denna lektion omfattar centrala innehåll som handlar om att analysera och värdera olika typer av argumenterande texter och tal samt att kunna använda retoriska tekniker.

Kunskapskrav

Eleven kan formulera egna argument i olika sammanhang, samt anpassa sina argument beroende på syfte, ämne och mottagare.

Prov

Faktafrågor

1. Vad är en retorisk teknik?

A) En metod för att fördröja en diskussion.

B) En form av argumentation som alltid är felaktig.

C) En teknik för att skriva faktatexter.

D) En metod som används för att övertyga eller påverka en publik.

2. Vilken del är viktig i ett argumenterande tal?

A) Introduktion och bisats.

B) Enbart avslutning.

C) Inledning, argumentation och avslutning.

D) Inledning och exempel.

3. Vad innebär det att anpassa sina argument?

A) Att alltid använda samma argument oavsett situation.

B) Att justera sina argument beroende på syftet, ämnet och publiken.

C) Att övertyga andra om att argument är onödiga.

D) Att förbereda sig för motargument.

4. Vilket av följande är ett exempel på ett argument?

A) “Vi borde öka koldioxidutsläppen.”

B) “Argumentation är viktig.”

C) “Skolan borde börja senare på morgonen för att öka elevernas koncentration.”

D) “Det är bättre att diskutera på nätet.”

5. Vad är syftet med ett argumenterande tal?

A) Att övertyga publiken om en viss åsikt eller ståndpunkt.

B) Att underhålla lyssnarna.

C) Att presentera fakta utan argument.

D) Att få alla att vara överens.

6. Vilken faktor påverkar hur man formulerar sina argument?

A) Enbart temat.

B) Syfte, ämne och mottagare.

C) Egen åsikt utan påverkan.

D) Tidigare erfarenheter.

7. Vad innebär en argumentationsstruktur?

A) Att man presenterar argument utan förklaring.

B) Att man har en klar inledning, argumentation och avslutning.

C) Att man bara använder känslomässiga argument.

D) Att man skapar ett rörigt tal.

8. Vilken av följande är inte en del av argumentation?

A) Att presentera fakta.

B) Att använda känslor.

C) Att ignorera motargument.

D) Att ha en tydlig struktur.

9. Varför är retoriska tekniker viktiga?

A) De gör en text längre.

B) De hjälper till att övertyga och engagera publiken.

C) De gör argument mer komplicerade.

D) De är bara användbara i skriftlig form.

10. Vad krävs för en effektiv argumentation?

A) Bara att uttrycka sina egna åsikter.

B) Att förstå och bemöta motargument.

C) Att undvika att lyssna på andra.

D) Att alltid ha rätt.

11. Vilken typ av argumentering är oftast mest övertygande?

A) Emotionell argumentering utan fakta.

B) Enbart logiska argument.

C) En kombination av fakta och känslor.

D) Att inte ge några exempel.

12. Vad kännetecknar en bra inledning till ett argumenterande tal?

A) Den fångar publikens intresse och presenterar ämnet.

B) Den är kort och otydlig.

C) Den ignorerar publikens förväntningar.

D) Den är utan struktur.

13. Vad är en viktig del av en avslutning i ett argumenterande tal?

A) Att inte återkomma till huvudpunkterna.

B) Att lämna publiken osäker.

C) Att sammanfatta argumenten och ge en tydlig slutsats.

D) Att undvika att göra ett starkt intryck.

14. Vilken typ av språk bör användas i ett argumenterande tal?

A) Oklart och komplicerat.

B) Tydligt och övertygande.

C) Endast teknisk terminologi.

D) Enbart formellt språk.

15. Vad är en del av det kritiska tänkandet när man argumenterar?

A) Att inte ifrågasätta sina egna argument.

B) Att analysera och bedöma argumentens relevans och hållbarhet.

C) Att bara lyssna på överenskomna åsikter.

D) Att alltid ha rätt.

Resonerande frågor

1. Diskutera hur olika retoriska tekniker kan påverka lyssnarens uppfattning om ett argument. Syftet med denna fråga är att samla in elevernas upplevelser och reflektioner om hur retoriska strategier kan stärka eller försvaga ett argument.

2. Reflektera över ett argument du har hört i en debatt; hur kan det ha presenterats på ett bättre sätt? Denna fråga uppmanar eleverna att analysera och tänka kritiskt om effektiva sätt att kommunicera argument.

3. Analysera en konkret exempel på en argumentation som inte övertygade dig; varför fungerade den inte? Här får eleverna möjlighet att visa sina analytiska färdigheter och förståelse för argumentationens komplexitet.

4. Hur kan man använda motargument för att förstärka sina egna ståndpunkter? Denna fråga hjälper eleverna att förstå vikten av att bemöta motargument och hur det kan stärka ens egen argumentation.

5. Vilka etiska överväganden anser du är viktiga att beakta när man argumenterar? Denna fråga uppmanar eleverna att reflektera över moral och ansvar i argumentation.

6. Diskutera hur kulturella skillnader kan påverka argumentation. Genom denna fråga kan eleverna fördjupa sig i hur olika perspektiv och bakgrunder påverkar argumentationsstil.

7. Hur kan du anpassa dina argument beroende på din publik? Denna fråga väcker medvetenhet om vikten av att skräddarsy argument för att nå fram till olika målgrupper.

8. Reflektera över ett personligt exempel där du använt argumentation, vad lärde du dig av den situationen? Här ges eleverna möjlighet att dra på personliga erfarenheter och visa hur de applicerat sina kunskaper i praktiken.

Bedömning

Faktafrågor: Varje faktafråga ger 1 poäng. Totalt 15 poäng möjliga.

Resonerande frågor: Varje resonerande fråga ger 2 poäng. Totalt 16 poäng möjliga.

För betyget E krävs minst 8 poäng, för betygsnivå C minst 12 poäng (varav minst 3 poäng från resonerande frågor), och för A krävs minst 18 poäng (varav minst 5 poäng från resonerande frågor).