Lektionsplanering
Årskurs: Åk 6
Ämne: Historia
Tema: Det svenska nationsbygget under frihetstiden
Koppling till styrdokument
| Centralt innehåll | Betygskriterium (E) |
|---|---|
| Under frihetstiden (1718–1772) utvecklades det svenska nationen i samverkan med folkliga rörelser och informella institutioner. Eleverna ska ges möjlighet att förstå hur denna tid präglade människors liv, hur nya idéer växte fram och hur människors tro på sitt land förändrades. | Eleven kan beskriva och ge exempel på hur svenska nationen utvecklades under frihetstiden. Eleven kan redogöra för påverkan av folkliga rörelser samt reflektera över deras betydelse. |
[Lgr 22, Historia, Åk. 4-6]
Lärarledda instruktioner
1. Introduktion till det svenska nationsbygget (10 min)
- Introducera temat för lektionen och dess betydelse för Sveriges utveckling.
- Diskutera vad eleverna tycker är viktigt för ett lands identitet.
- Presentera centrala begrepp, som nationalism och kulturarv.
- Berätta kort om perioden och hur den skiljer sig från tidigare epoker.
2. Gruppdiskussioner om förändringar under frihetstiden (15 min)
- Dela in eleverna i grupper och ge dem frågor att diskutera:
- Hur förändrades Sveriges regering och styre under frihetstiden?
- Vilka lagar och institutioner kom att påverka det svenska samhället?
- Samla ihop svaren i klassen och diskutera gemensamma insikter.
3. Presentation av viktiga händelser (15 min)
- Välj ut några centrala händelser som präglade utvecklingen av det svenska nationsbygget.
- Ge eleverna möjlighet att presentera vad de har lärt sig om händelser som t.ex. beslutet om en ny regeringsform.
4. Avslutande reflektionsövning (10 min)
- Låt eleverna reflektera över vad de har lärt sig.
- Diskutera hur dessa historiska händelser fortfarande påverkar det svenska samhället idag.
- Sammanfatta lektionen och knyt ihop trådarna.
Ämnesinnehåll
Här listas viktig kunskap och ämnesinnehåll som eleverna behöver känna till eller lära sig i undervisningen. Försök se till att allt nedan tas upp på lektionen eller följs upp på andra sätt.
- Nationsbygget: En grundläggande förståelse för vad det innebär att vara en nation och hur gemensamma kulturella kännetecken samverkar i en nationell identitet.
- Styresformer: Insikt i hur den svenska politiken förändrades under frihetstiden och hur det påverkade samhällets struktur.
- Lagstiftning: Kunskap om viktiga lagar och reformer som påverkade medborgarnas liv.
- Folkrörelser: Förståelse för hur olika folkrörelser bidrog till det svenska nationsbygget och sociala förändringar.
- Internationalisering: Insikter om hur Sveriges relationer med andra länder påverkade nationella identiteter.
Ordkollen
| Ord | Förklaring | Etymologi |
|---|---|---|
| Nationalsim | Känslan av gemenskap och tillhörighet i en nation | Från latin “natio” som betyder folk |
| Regeringsform | Systemet för hur ett land styrs | Från latin “regere” som betyder styra |
| Lag | En regel som reglerar samhällets funktioner | Från fornnordiska “lög” som betyder rätt |
| Folkrörelse | En sammanslutning av människor med gemensamma mål | Från svenska ordet “folk” och “rörelse” |
| Identitet | Känslan av att tillhöra och vara en del av något | Från latin “identitas” som betyder det samma |
Diskussionsfrågor
- A. Hur tror ni att de politiska förändringarna under frihetstiden påverkade människor i deras vardag?
- B. På vilket sätt kan folkrörelser under frihetstiden ses som ett sätt att påverka samhället?
- C. Finns det liknelser mellan det svenska nationsbygget under frihetstiden och hur nationer skapas och utvecklas idag?
Aktivitet
Eleverna delas in i grupper och får i uppdrag att skapa en affisch som beskriver en viktig del av det svenska nationsbygget under frihetstiden. De ska inkludera bilder, viktiga fakta och en kort sammanfattning av ämnet. Eleverna uppmanas att vara kreativa och tänka på hur de kan illustrera informationen på ett engagerande sätt.
Exit-ticket
| Fråga | Svar |
|---|---|
| Vad menas med “nationalsim”? | Känslan av samhörighet i en nation. |
| Ge ett exempel på en viktig lag under frihetstiden. | Regeringsformen av 1720. |
| Hur påverkade folkrörelser det svenska samhället? | De bidrog till sociala förändringar och medborgares rättigheter. |
| Vad var magistratens roll? | Ansvarade för den lokala förvaltningen. |
| Nämn en konsekvens av de politiska förändringarna. | Ökad medborgarmakt och demokratisering. |
| Vad innebär en ny regeringsform? | Regler och strukturer för hur landet ska styras. |
| Hur kunde relationer med andra länder påverka Sveriges utveckling? | Genom handel och allianser. |
| Vilka reformer anser du hade störst effekt? | Elevernas egna svar. |
Hemuppgift
Eleverna ska skriva en kort uppsats som beskriver hur det svenska nationsbygget under frihetstiden skiljer sig från vårt nuvarande samhälle. Uppsatsen ska vara minst 1 sida lång och innehålla minst tre referenser till vad de har lärt sig under lektionen.
Citat
”Samhället förutsätter att vara medborgare.” – Oscar I (1825) Detta citat belyser vikten av att vara aktiv och engagerad för att forma sitt samhälle och knyter an till lektionen eftersom det handlar om hur det svenska nationsbygget krävde aktivt deltagande från medborgarna.
Uppge ett av nyckelorden så utför jag det:
- 📄 Word – Skapar ett dokument.
- 🖥️ PPT – Skapar en PPT.
- ➡️ Nästa – Tar fram ytterligare en lektion.
- 🎒 Hemuppgift – Utvecklar en hemuppgift för lektionen.